I slutet av juni framkom det i en kommunal utredning i Eskilstuna att språksvag personal som "inte har svenska som modersmål" bland annat låg bakom den omfattande coronadöden på äldreboendet Djurgården i kommunen, uppgav då Aftonbladet.

Men dålig svenska kan överlag ha påverkat covidvården.

Inspektionen för vård och omsorg har nu granskat äldreomsorgen under smittan.

Myndigheten har själv under flera år lyft fram dåliga språkkunskaper som en riskfaktor inom äldrevården.

Trots det har IVO inte tagit med detta i sina utredning av coronavården, även om det i granskningen finns exempel på verksamhetschefer som larmat om just kommunikationssvårigheter.

– Det är möjligt att vi ser sådana saker när vi går vidare och gör en fördjupande granskning eller när vi gjort en ordentlig sammanställning av svaren från medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Vi har sett sådana problem i andra typer av tillsyner tidigare, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på IVO, till TT.

Hon vill därför inte bedöma hur dåliga språkkunskaper kan ha påverkat smittspridningen i äldrevården under coronakrisen. Men fackförbundet Kommunal bekräftar vilken betydelse språket har och påpekar att en undermålig arbetsorganisation betyder större risk för att smittan sprids vidare. På grund av den bristande svenskkunskapen har vissa verksamheter tvingats använda visuella instruktionsfilmer så att personalen ska förstå hur man beter sig under en viruspandemi.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till TT att hon i nuläget inte vill utvärdera språkets betydelse under pandemin, men medger att det är viktigt att personalen kan prata svenska.