Sex år efter att den amerikanska centralbanken sjösatte sitt program av kvantitativa lättnader – och tre månader efter att programmet avslutats – så ledde ECB:s ordförande Mario Draghi in den europeiska centralbanken i en ny era.
En stagnerande europeisk ekonomi med en överhängande deflationsrisk gav centralbankschefen stöd för att att stimulera ekonomin med kvantitativa lättnader, trots tyskt motstånd.
Ingreppet, som fanns i få ekonomers ordförråd före krisen 2008, går ut på att ECB trycker nya pengar och köper upp finansiella tillgångar och statsobligationer till ett värde av 60 miljarder euro per månad.
Under februari har dessutom ett stort antal centralbanker världen över aviserat sänkningar av styrräntan. Senast ut var Kinas centralbank som aviserade en sänkning på 25 punkter till 2,5 procent under helgen, i ett försök att stäva deflation och få fart på landets inbromsande ekonomi. Det sker samtidigt som Fed-chefen Janet Yellen har börjat signalera för en mer restriktiv linje och stundande räntehöjningar.
Att Fed bromsar medan resten av världens centralbanker gasar har fått investerare att fly till dollarn. Euron, som har tappat runt 20 procent mot dollarn på ett år, fortsatte sin nedgång efter ECB-beskedet i januari.
Den starka dollarn har blivit en huvudvärk för amerikanska företag som har en stor andel av sin försäljning utomlands. Både genom förlorad export och den negativa valutaeffekt som uppstår när intäkterna ska växlas in till dyra dollar.
Dagligvarujätten Procter & Gamble meddelade investerare att "det här är räkenskapsåret har vi haft de största valutaeffekterna någonsin". Företaget väntas enligt Forbes förlora 1 miljard på dollarns styrka. Ebay väntar ett slag mot omsättningen på 600 miljoner dollar och Amazon, som genererar 44 procent av sina intäkter utanför USA, har redan sett ett tapp på 895 miljoner dollar på grund av valutaeffekten.
Yellen står nu inför valet att som väntat höja styrräntan i juni, vilket riskerar att ytterligare stärka dollarn och försvåra för amerikanska företag. Eller att fördröja räntehöjningen – vilket kan medföra andra problem. Främst finns det en risk för att nya bubblor byggs upp eller förstärks. Den tidigare Fed-chefen Alan Greenspan sade nyligen att centralbankens expansiva penningpolitik har bidragit till att blåsa upp den amerikanska aktiemarknaden.
