Domen avser det uppmärksammade målet om Harry Peronius, som av Stockholms stads valnämnd fråntogs sitt uppdrag som röstmottagare efter att han kommit med rasistanklagelser.
I maj 2019, i samband med en utbildning för röstmottagare inför valet till Europaparlamentet, informerades deltagarna att, om en situation uppstår där en väljare vägrar lämna över sin valsedel till en röstmottagare med hänvisning till röstmottagarens utländska bakgrund, skulle väljaren ha rätt att lämna rösten till en svensk röstmottagare.
Harry Peronius, som hade fått uppdraget att jobba som ordförande i en vallokal i Björkhagen på valdagen, var en av dem som protesterade mot riktlinjerna med hänvisning till att de var diskriminerande och "tillåter rasism". Kort därefter blev han fråntagen sitt uppdrag med motiveringen att han hade gett uttryck för att han hade för avsikt att vägra låta väljare rösta.
Stockholms tingsrätt skriver i sin dom att valnämnden inte hade skäl att säga upp Harry Peronius. Domstolen slår även fast att en väljare kan inte bestämma vem som ska ta emot hans eller hennes röst.
"Tingsrätten delar Harry Peronius ståndpunkt att en väljare inte kan styra över vem som i en vallokal ska ta emot dess röst och att en sådan ordning skulle kunna vara diskriminerande. Skulle aktuell situation inträffa är det inget som hindrar att väljaren ifråga går och förtidsröstar istället eller helt enkelt låter bli att rösta. Det kan således enligt tingsrätten inte ses som en vägran att ta emot en röst", står det i domen.
Tingsrätten anser att Peronius vägran att tillmötesgå en väljares önskemål om att få byta ut en röstmottagare inte var skäl att säga upp honom. Domstolen skriver också att det inte funnits belägg för att Peronius skulle ha uttryckt att han skulle vägra låta väljare rösta.
Harry Peronius får dock inte ersättning för kränkning på grund av att domstolen anser att ärendet är preskriberat.