Justitieminister Morgan Johansson (S).

Donald Trump måste stoppa nätcensuren – innan det är för sent

Publicerad 1 januari 2021 kl 20.07

Kolumn. Medan svenska oppositionella medier blir avstängda från Youtube rasar debatten om nätcensuren på andra sidan Atlanten. President Trump bör agera omgående om det republikanska partiet ska ha en reell chans att utmana Demokraterna om fyra år, skriver Jan Tullberg.

Gilla artikeln på Facebook

I amerikansk lagstiftning finns en dålig kompromiss om publicistiskt ansvar. Renodlat finns två distinkta alternativ. En nättidskrift kan vara en publicist med en redaktion som väljer vad man skriver och publicerar, varvid den ansvarige utgivaren står för att det som publiceras är lagligt. Den andra varianten är att vara en kanal, en plattform, för något som någon annan bär ansvaret för. Funktionen är blott att, som kiosker eller telebolag, inte påverka produkten och inte bära ansvaret för den. Den andra modellen förefaller vara den lämpliga för verksamhet som bygger på användares bidrag, "user-generated material”, som Facebook och Youtube.

Men de amerikanska lagstiftarna har tänkt krokigt. De såg ett behov av censur, men de vill inte själva vara censorer. Lösningen blev att genom "Section 230" ge plattformarna både "ett svärd och en sköld". Svärdet är att ge plattformarna rätt att censurera det som användarna skrivit. Skölden är att de samtidigt är skadefria om något olagligt släpps igenom.

Under många år rådde hög yttrandefrihet på plattformarna, men nu tilltar censuren. Det amerikanska valet visar på ett beteende som är obehagligt likt det i en polisstat. Bidens korruptionsaffärer hemlighölls fast det hade stort allmänintresse. Presidentens Twitterinlägg försågs med varningstext och hans tal på valnatten censurerades av de stora tv-kanalerna – de stoppade sändningen när Trump kom in på temat att valresultatet var manipulerat. Det blev extra löjligt när Trump skulle kritiseras för sitt tal samtidigt som det redan var censurerat.

Det är efter revisionen av det nordamerikanska handelsavtalet svårare att ta bort skölden då överenskommelsen stipulerar ett skydd mot denna typ av skadestånd. Men det går att gå åt motsatt håll. Man låter plattformarna behålla skölden, men tar ifrån dem svärdet.

Trump har både personliga motiv och starka principiella skäl att ingripa mot detta system av privatiserad censur. Om man ogillar censuren i Östtyskland så avskaffar man Stasi, man privatiserar inte bolaget och låter det fortsätta med nya ägare. Lagstiftarna bör själva besluta vad som är lagligt och vad som är olagligt, inte gömma sig bakom ett privat bolag. Det logiska är att ta bort Youtubes och Facebooks rätt att censurera det som andra har producerat. De får kvar en rätt att ta bort olagligt material. Men om det borttagna visar sig vara lagligt så måste det publiceras igen.

Ungern utgör ett demokratiskt föredöme genom att införa en sådan ordning där censur utöver det förbjudna enligt lag ska publiceras och bolaget bötfälls om det inte omgående korrigerar sitt misstag. Det är det ungerska parlamentet, inte ett amerikanskt bolag, som avgör vad som är lagligt i Ungern. Denna demokratiska logik bör gälla också i USA och Sverige. Censur genom Big Tech är inte demokrati.

Då kommer man bort från en privatiserad censur som nu införs i England. I april 2019 kom ett "White paper" som visar hur man tänker avveckla yttrandefriheten. Plattformar åläggs a "duty of care" och att "harmful content" ska censureras. Detta är oklart och godtyckligt på ett högst oseriöst sätt. Bötesbeloppen är dessutom mycket höga och ansvariga personer riskerar personliga straff. Rättssäkerheten skyr på goda grunder normalt sådana här kombinationer av oklara förbud och höga straff.

Effekten blir att bolagen inför en extra censur. Myndigheterna kan då friskrivit sig själva och säga att censuren blev mer omfattande än de avsett. Den extra censuren kan dock ses som företagets säkerhetsmarginal vilket är företagspolicy och officiellt frikopplat från myndighetscensur. Vi får en omfattande censur som ingen är ansvarig för. Det blir som i vilken diktatur som helst; byråkraterna vet ungefär vad ledarna tycker illa om så de utför sitt arbete genom att vara extra nitiska för att undvika att själva råka illa ut och för att främja personlig befordran.

Den brittiska regeringen ser sitt beteende som ett sätt att ligga i framkant mot framtiden. Medieadvokaten Mark Stevens framhåller: "We are the first Western regime to consider this, the only other countries doing this are Saudi Arabia, China, Turkey, Azerbaijan and Russia." Grattis, Storbritannien!

Sverige är på samma linje. men ligger något efter i utvecklingen mot rå diktatur. Morgan Johansson hade de första censuröverläggningarna med Facebook och Google redan 2018. Under 2019 drabbades många tv–kanaler som sänder via Youtube upprepade gånger. Den politiska slagsidan i censuren är tydlig. För Sverige är det Big Techs aktiva inställsamhet som är huvudproblemet, men införs brittiska bestraffningar för ”harmful content”. så kan en oppositionsrörelse tystas genom drakoniska skadestånd också om de har egna plattformar. Sverige har ett svagt skydd för yttrandefrihet med egna gummiparagrafer som lagen Hets mot folkgrupp. Många länder i EU lockas mer av engelska diktaturfasoner än ungersk vakthållning kring demokratins viktigaste värdering: att värna yttrandefrihet.

I Sverige har den privata censuren tagit ett stort steg bort från demokratin genom att helt radera Swebb-tv:s alla program från Youtube. Man gör detta dagen före julafton för att minimera uppmärksamheten. Hela den alternativa sfären är hotad av denna censur av allt som algoritmerna anser vara "skadligt innehåll".

Den bästa lösningen vore om USA inför ett förbud för censur av "user-generated content". Med det starka amerikanska skyddet för yttrandefrihet och den amerikanska vanan att stifta lagar som gäller för amerikanska företag också i andra länder så skulle trycket bli starkt på Google och Facebook att lägga ner sin Stasiaktivitet. Det skulle väsentligen minska det aktuella hotet mot yttrandefriheten i andra länder. Republikanerna måste inse att de inte kommer att kunna vinna över det demokratiska partiet om de senare inte bara skaffar sig ett enormt medialt överläge utan dessutom kan tysta kritiska röster genom odemokratiska metoder som censur i öppna eller i dolda former. Det är viktigt med reell yttrandefrihet i sociala medier med full öppenhet för båda partiers sympatisörer. Presidenten bör agera omgående så att republikanerna reellt kan utmana demokraterna om fyra år.

Ett utspel från presidenten nu i december är ett krav på reform av "Section 230" kopplat med ett hot om ett veto mot försvarsbudgeten. De flesta republikaner är för den budgeten så det utspelet utgör inget verkningsfullt hot. Det förblir ytterst viktigt att Trump får igång en legal process för att få bort denna antidemokratiska regel. En reform skulle göra amerikansk lagstiftning till ett föredöme istället för en internationell genväg till mer censur som olika karaktärslösa regeringar kan välja – samtidigt som dessa hycklare deklarerar att det djupt inne i deras bröst flammar ett starkt patos för yttrandefrihet.

JAN TULLBERG

Jan Tullberg är författare och docent i företagsekonomi. Han är upphovsman till boken Låsningen: En analys av svensk invandringspolitik som kom ut 2014. Fler texter av Tullberg finns att läsa på hans hemsida.


Nyheter från förstasidan

Socialdemokraterna vinner tyska valet

Väntas bilda rödgrön koalition med De Gröna och vänsterpartiet Linke. Kommer i praktiken att färdigställa Angela Merkels avveckling av landet.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.