Invandringen har fortsatt på samma nivå som med Reinfeldt under Tidöregeringen – trots löftet om ett "paradigmskifte".
Tidöplanen på att höja den lägsta tillåtna medianlönen för så kallade arbetskraftsinvandrare till 37.100 kronor gav visst hopp om att åtminstone denna typ av invandring skulle minska på sikt. Men så ser inte längre ut att bli fallet.
Sedan november 2023 krävs minst 80 procent av medianlönen, i år motsvarande 29.680 kronor i månaden, för att få arbetstillstånd. Regeringen diskuterar att höja kravet till 100 procent av medianlönen, 37.100 kronor.
Samtidigt vill Migrationsverket införa undantag för över 150 yrken, där en lön på 13.000 kronor återigen skulle räcka.
Sverigedemokraterna meddelar nu att man ställer sig positiva till undantag – dock inte i samma omfattning Migrationsverket föreslår.
– I vissa fall kan det nog vara motiverat, men då är det ju inte hundratals yrken utan i enskilda fall, säger SD:s migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling till Samnytt.
Enligt honom måste man tänka på det "samhällsintresse" som finns av fortsatt invandring från tredje världen.
Politikern pekar särskilt på sjuksköterskor som ett exempel på ett yrke där undantag kan vara motiverat, även om han konstaterar att få sjuksköterskor söker sig till Sverige via arbetskraftsinvandring. Däremot är han mer skeptisk till undersköterskor och hemtjänstpersonal.
– Undersköterska är en gymnasieutbildning idag. Det går att läsa till undersköterska på gymnasienivå. Det tycker inte jag är motiverat, säger han.
Aspling medger att hans föreslagna lättnader i regelverket "riskerar" att leda till ökad invandring.
– Om undantagen blir väldigt breda så är det ju uppenbart att det finns en sådan risk. Det är klart, säger han till Samnytt.
