Samlingen finns i dag i universitetsbiblioteket i Poznań i västra Polen och omfattar omkring 80.000 föremål, från 1600-talet fram till tiden strax före andra världskriget.
– Det är ett av de största frimurararkiven i Europa. Det innehåller fortfarande mysterier, säger kuratorn Iuliana Grażyńska till AFP.
Hon har nyligen börjat arbeta med ett stort antal lådor med handlingar som ännu inte katalogiserats.
Nazisterna började på 1930-talet rikta konspirationsteorier mot frimurarna som de såg som liberala intellektuella och möjliga motståndsfickor. Loger slogs sönder och medlemmar fängslades eller dödades både i Tyskland och i de länder som ockuperades.
Arkivet visar bland annat inslag från kvinnliga loger, musikstycken som spelades vid slutna ceremonier samt menyer från högtider. Här finns också talmanus, pedagogiska texter och medlemslistor från hela Europa. Vissa dokument bär fortfarande nazistiska stämplar.
– Nazisterna hatade frimurarna, säger Andrzej Karpowicz som förvaltade samlingen i tre decennier. Enligt honom var ideologin i grunden antimasonisk eftersom den byggde på antiintellektuella och antielitära drag.
Materialet fördes samman på order av SS-chefen Heinrich Himmler och består av flera mindre logearkiv som konfiskerades under kriget. För att skydda samlingen från de allierades bombningar flyttades den från Tyskland och delades upp i tre delar. Två hamnade i dagens Polen och en i Tjeckien.
Efter kriget tog polska myndigheter hand om den del som fanns kvar i Slawa Slaska. 1959 skapades ett officiellt arkiv och forskare började gå igenom materialet, trots att frimureriet då var förbjudet under kommunismen.
Biblioteket visar i dag utvalda föremål. Bland de mest värdefulla är den första frimurarstadgan, tryckt 1723, bara sex år efter att den första logen grundades i England.
De äldsta dokumenten rör dock rosenkorsarna, en esoterisk rörelse från 1600-talet som ofta ses som en föregångare till frimurarna.
Samlingen är öppen för forskare och besökare. Bland dem finns även tyska frimurare som vill återupptäcka sin förkrigshistoria.
– Det är en guldgruva där man kan gräva fritt, säger Karpowicz.
