“Det finns studenter på företagsekonomiska utbildningar som har svårt att avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent och beräkna bråktal”, skriver de.
Många har även dålig taluppfattning och reagerar inte när ett uträknat resultat uppenbart är orimligt.
Enligt Christina Öberg, professor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet, märks problemet tydligt i undervisningen.
– Det här är något vi märker av väldigt tydligt. Vi tvingas sänka kraven, säger hon till Aftonbladet.
Universiteten måste nu använda statligt finansierade resurser, som egentligen är avsedda för akademisk utbildning, för att hjälpa studenter att lära sig matematik på högstadienivå.
“Lärosätena får inga extra resurser för dessa utbildningsinitiativ; kostnaderna måste därmed tas från de statliga medel som egentligen är avsedda för kurser på universitetsnivå”, konstateras det i debattartikeln.
– Vi måste lägga mer resurser på att få med dem på banan, och det är ju resurser som egentligen hade kunnat gå till annat, säger Christina Öberg vidare.
Förutom att många studenter inte klarar sina studier riskerar utvecklingen att få allvarliga konsekvenser för Sverige i stort, menar artikelförfattarna.
Bristen på redovisningskompetens har redan lett till att vissa uppdrag läggs ut på underleverantörer utomlands, vilket kan innebära en risk om jobben hamnar i exempelvis i Kina och andra hög IQ-länder.
“Detta kan skapa större distans till beslutsfattare och även innebära en säkerhetsrisk”, skriver författarna.
Debattörerna vill se en långsiktig lösning och föreslår tre konkreta åtgärder: ett systemperspektiv med samarbete mellan myndigheter och lärosäten, ökad spridning av goda exempel samt en översyn av hur resurserna till högre utbildning fördelas.
“Företagsekonomi är det enskilt största ämnet inom högre utbildning i Sverige, med mer än 43.000 registrerade studenter”, skriver de.
– Vi har en snedfördelning mellan hur mycket resurser som går till utbildningarna i universitetsvärlden, säger Öberg.
Debattartikeln är undertecknad av representanter från bland annat Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Mälardalens universitet och den så kallade Handelshögskolan i Karlstad. Författarna avslutar med en tydlig uppmaning:
“Eftersom vi vill att framtidens ekonomer ska kunna räkna kan vi inte vila på lagrarna. Det är dags att agera.”
