De elever som tilldelats en egen dator eller surfplatta av skolan får varken bättre eller sämre resultat på de nationella proven i engelska, matematik eller svenska än elever som inte fått en dator eller surfplatta.

Datorerna spelar heller ingen någon roll för hur stor andel som går vidare till ett nationellt program på gymnasiet.

– En satsning på "en elev, en dator" tycks inte förbättra kunskaperna generellt, något som ibland förs fram vid sidan av argumentet att det ska stärka elevers förmåga att använda digital teknik. Det betyder dock inte att datorer i undervisningen inte har några effekter på elevernas kunskaper då i princip alla skolor använder datorer idag, säger en av rapportförfattarna, Martin Lundin, i ett utskick.

Det finns däremot tecken på att skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund ökar med datorerna. Elever som gått på en skola som har satsat på egna datorer till eleverna och vars föräldrar högst har en gymnasieutbildning får något sämre resultat på det nationella provet i matematik. Sannolikheten att påbörja ett studieförberedande program på gymnasiet sjunker också något för den gruppen.

– Att förse alla elever med en egen dator eller surfplatta tycks inte bidra till att jämna ut skolresultat mellan elever med olika föräldrabakgrund. Våra resultat tyder snarare på det omvända, säger Caroline Hall.

– Vi ser också vissa tecken på att surfplattor kan leda till sämre resultat på det nationella provet i svenska. Men det rör sig om relativt få skolor i vårt urval så här behövs mer forskning innan säkra slutsatser kan dras, fortsätter hon.

Undersökningen är den första stora svenska studien som fångar hur ”en elev, en dator”-satsningar påverkar elevers skolresultat. Information har samlats in från högstadieskolor i 26 kommuner för perioden 2008–2016. Totalt ingår 161 högstadieskolor och omkring 50.000 elever i undersökningen.