Erasmusprogrammet har i många år gett studenter i EU en möjlighet till få bidrag för att plugga en termin utomlands i något annat EU-land.
Enligt de nya planerna ska arabländer utanför Europa kunna bli ”associerade länder” i Erasmus+, på samma nivå som exempelvis Norge och Serbien.
Det skulle innebära att fler studenter från arabvärlden kan resa till EU och få stipendier finansierade av EU-medel – och att universitet i Afrika och Mellanöstern kan söka projektpengar.
Länder som nämns är bland andra Marocko, Tunisien, Egypten, Jordanien och Libanon.
Satsningen presenterats som en del av ”Medelhavspakten”, där upp till 42 miljarder euro väntas avsättas för jobb, energi och säkerhet i Medelhavsområdet.
Samtidigt kvarstår EU:s blockering av ungerska universitet inom Erasmus+. Sedan 2023 har över 20 lärosäten i Ungern varit utestängda från nya avtal efter att EU-kommissionen infört sanktioner med hänvisning till "rättsstatens principer".
Skälet som angetts är att många av universiteten placerats i stiftelser där regeringsanknutna personer sitter i styrelserna – något Bryssel hävdar riskerar att undergräva den akademiska friheten och leda till intressekonflikter.
Ungern har gjort flera lagändringar för att möta kraven, bland annat genom att ta bort ministrar och parlamentsledamöter ur styrelserna, men EU har ändå vägrat häva stoppet. Förhandlingarna mellan Budapest och kommissionen pågår fortfarande.
