I ett färskt förslag till avgörande i mål C-199/24 (ND mot Lexbase) tar EU-domstolens generaladvokat Maciej Szpunar ställning till hur artikel 85 i dataskyddsförordningen (GDPR) ska tolkas när personuppgifter om brottmålsdomar publiceras på nätet mot betalning.
Målet har sitt ursprung i en tvist vid Attunda tingsrätt där en person (ND) krävt skadestånd av bolaget bakom databasen Lexbase.
Lexbase erbjuder sökningar i svenska domstolsdomar, bland annat brottmålsdomar, och har ett utgivningsbevis vilket innebär grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
ND menade att uppgifterna borde ha raderats i enlighet med GDPR, medan Legal Newsdesk invände att grundlagsskyddet innebär att GDPR inte är tillämplig.
Begränsade möjligheter att inskränka GDPR
Generaladvokaten understryker i sitt yttrande av den 4 september 2025 att artikel 85 GDPR inte ger medlemsstaterna en möjlighet att helt undanta viss verksamhet från förordningens tillämpning.
Däremot åläggs medlemsstaterna att genom lagstiftning ”förena” rätten till dataskydd med yttrandefriheten.
Enligt Szpunar kan undantag och avvikelser från GDPR:s bestämmelser endast införas i fråga om behandling för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.
Däremot omfattas inte rättsmedelsreglerna i kapitel VIII av GDPR av sådana undantag. En nationell ordning där den enskilde endast kan väcka åtal eller skadeståndstalan för förtal uppfyller därför inte kraven i förordningen.
Den tredje frågan gällde om Lexbases verksamhet kan betraktas som ”journalistisk verksamhet” enligt artikel 85. Generaladvokaten besvarar den frågan nekande.
Lexbase gör enligt honom inget urval, ingen bearbetning eller redaktionell bedömning, utan tillhandahåller mot betalning råa domstolsdokument. Syftet framstår inte som att bidra till en samhällelig debatt utan snarare att erbjuda en kommersiell söktjänst.
Szpunar konstaterar att EU-domstolens praxis visserligen tolkar ”journalistiska ändamål” brett – även privatpersoner och bloggare kan omfattas – men att inte all publicering av personuppgifter på internet därmed kan rubriceras som journalistik. Avgörande är om syftet är att informera allmänheten om en fråga av samhällsintresse.
Generaladvokatens förslag till avgörande innebär att artikel 85.1 i GDPR hindrar nationell lagstiftning som reducerar den registrerades rättsmedel till endast förtalsprocesser, så som i Sverige.
Förslaget innebär även att artikel 85.2 i GDPR inte kan tillämpas på Lexbase, eftersom verksamheten inte utgör behandling för journalistiska ändamål.
EU-domstolen är inte bunden av generaladvokatens yttrande men följer det ofta. En dom väntas senare under 2025.
