Förslaget som nu diskuteras i Bryssel gäller EU:s nästa långtidsbudget för åren 2028–2034 och landar på närmare 2.000 miljarder euro.
Sverige betalade förra året in ungefär 40 miljarder kronor till EU:s budget, och med den nya ram som ligger på bordet skulle den avgiften kunna höjas kraftigt.
På ett ministermöte i Bryssel tryckte EU-minister Jessica Rosencrantz på att regeringen säger nej till en sådan förstärkning av EU-kassan.
– För Sverige så betyder det åtminstone 60 procent i ökning av avgifterna. Det är inte realistiskt och många andra länder har liknande utmaningar, säger hon till Sveriges Radio.
Inför mötet samlade Sverige tillsammans med Österrike flera andra nettobidragsgivare – länder som betalar in mer till EU-budgeten än de får tillbaka i stöd – till ett frukostmöte. Enligt Rosencrantz fanns det en gemensam oro för hur stora avgiftshöjningar kommissionens förslag skulle innebära.
Mer bidrag krävs till franska bönder
Men det var inte full enighet. Frankrikes minister Benjamin Haddad markerade att Paris vill se en mer expansiv linje, med fortsatt starkt jordbruksstöd till franska bönder och en större EU-budget än vad de mindre slösaktiga medlemsländerna accepterar.
– EU behöver mer egna medel, sade Haddad.
Med egna medel syftade han på avgifter eller skatter som går direkt till EU:s budget, utan att gå via de nationella parlamenten. Den typen av finansiering säger Sverige än så länge blankt nej till.
EU:s stats- och regeringschefer väntas ta upp frågan om långtidsbudgeten på ett toppmöte i Bryssel i december. Något slutligt beslut är dock inte nära – det väntas först under 2027.
