Samtidigt väntas nya lagar öka trycket ytterligare. Danmarks ekonomiminister Stephanie Lose uppger att kommande lagstiftning kan kosta företag och myndigheter ytterligare 120 miljarder euro om året.
Det skulle innebära nästan 1.400 miljarder kronor ytterligare för saker som terrorfinansiering, GDPR, kundkännedom, klimatmål och Natura 2000-områden.
I Bryssel har det nu gått så långt att även de värsta aktörerna har tvingas börja ta ord som avreglering och förenkling i sin mun. Det beror på att allt fler medlemsländer nu har regeringar som känner flåset av högernationella partier i nacken.
– Vi har högerpopulistiska partier i glasklar opinionsledning i alla stora länder i Europa, säger Tomas Tobé (M), som själv röstat igenom många av de mest betungande lagförslagen, till Fokus.
Andra svenska partier i EU-parlamentet håller dock fast vid regleringslinjen. Johan Danielsson (S) varnar exempelvis för att riva upp regler som antogs under förra mandatperioden.
EU:s omfattande lagstiftning har länge kritiserats av både företag och ekonomer som menar att regelbördan gör unionen mindre konkurrenskraftig globalt.
Diskussionen om hur mycket som kan förenklas utan att viktiga kundkännedoms- och personuppgiftsmål urholkas väntas prägla EU-politiken de kommande åren.
