I nära 30 år har siffran 2,4 använts som ett centralt argument i den så kallade jämställdhetsdebatten.
Den härrör från en studie publicerad i Nature 1997 med titeln "Nepotism and sexism in peer-review".
I studien, som sedan dess citerats tusentals gånger i vetenskapliga sammanhang, drog forskarna Christine Wennerås och Agnes Wold slutsatsen att kvinnor behövde vara 2,4 gånger mer meriterade än män för att bedömas som lika kompetenta vid forskningsansökningar.
Nu ifrågasätts den slutsatsen i grunden. Forskarna Ulf Sandström (docent i teknik och social förändring) och Ulla Riis (professor emerita vid Uppsala universitet) har gjort en fullständig vetenskaplig omprövning av materialet och funnit att den ursprungliga analysen bygger på ett metodfel som skapat en fullkomligt falsk bild av att kvinnor skulle ha utsatts för könsdiskriminering.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Quantitative Science Studies redovisar de hur de, med tillgång till Medicinska forskningsrådets arkiv, kunnat återskapa bedömningarna steg för steg. Kritiken riktas främst mot hur kompetens mättes, där olika forskningsfält med vitt skilda publiceringstraditioner slogs samman.
"Det här jämförs äpplen och päron", konstaterar forskarna i en kommentar på Forskning.se.
När hänsyn tas till skillnader mellan ämnesområden, publiceringsmönster och de elva beredningsgruppernas arbetssätt försvinner den påstådda könseffekten.
"Det som tolkats som könsbias visade sig vara en analytisk artefakt", skriver forskarduon.
De förklarar saken mer ingående:
"Ett faktum som ofta förbises är att fördelningen av anslag mellan beredningsgrupper var fastställd i förväg. Varje grupp hade ungefär två anslag att fördela, vilket garanterade spridning mellan områden – ett förfarande och en fördelning som Christine Wennerås och Agnes Wold helt bortsåg från."
Omprövningen leder till ett oväntat resultat. Enligt forskarna ska män i stället ha missgynnats i det tidigare systemet.
"Genom att ta hänsyn till dessa faktorer kom vi till ett annat, närmast motsatt resultat: Högproduktiva mäns kompetens underskattades", skriver de.
Forskarna konstaterar att fallet visar vikten av att även inflytelserika och politiskt användbara forskningsresultat måste tåla kritisk granskning, för att felaktiga slutsatser inte ska leva vidare som etablerade sanningar.
