Socialdemokraterna vill göra upp med den utrikespolitiska linje som infördes efter maktskiftet 2022.
En valvinst i höst ska enligt partiet innebära en återgång till den "feministiska utrikespolitik" som lanserades 2014 och senare avskaffades av Tidöregeringen.
Morgan Johansson säger att fokus på kvinnors situation globalt har försvagats efter kursändringen.
– Konkret så innebär en feministisk utrikespolitik att man alltid lyfter fram kvinnors rättigheter, representation, resurser. Det perspektivet har man tappat, säger han i en intervju med TV4.
Den feministiska utrikespolitiken infördes under den socialdemokratiska regeringen och byggde på att feminismen skulle genomsyra diplomati, bistånd och säkerhetspolitik. När den borgerliga regeringen tog över ersattes den av ett tydligare fokus på europeiskt och nordisk-baltiskt samarbete. Den tidigare utrikesministern Tobias Billström menade då att den feministiska profilen riskerade att gå på tvärs med svenska intressen.
Socialdemokraterna anser också att regeringen varit för försiktig i flera internationella frågor. Partiet menar att Sverige varit för mjukt mot Israel, otydligt i kritiken mot USA:s agerande i Venezuela och alltför passivt gentemot den iranska regimen. Johansson beskriver USA:s agerande i Venezuela som ett tydligt folkrättsbrott.
Samtidigt vill partiet se att EU terrorstämplar Irans revolutionsgarde, något även statsministern tidigare förespråkat.
En annan konfliktlinje gäller biståndet. Socialdemokraterna vill återgå till målet att avsätta en procent av BNI till bistånd, jämfört med dagens nivå på omkring 0,7 procent. Exakt när målet ska nås vill Johansson inte slå fast.
– Så fort som möjligt. Regeringen har dragit ner på biståndet kraftigt, så vi ligger nu på 0,7 procent, vilket innebär att gapet till 1 procent kan röra sig uppåt 20 miljarder kronor. Jag tror att de flesta förstår att man klarar inte att hämta hem ett så stort gap från ett år till ett annat, säger han till TV4.
