I våras klubbade riksdagen igenom en utvidgning av lagen om hets mot folkgrupp i enlighet med ett förslag från justitieutskottet, där Richard Jomshof är ordförande.
Sverigedemokraterna var med och röstade igenom lagen och i beredningen i justitieutskottet reserverade sig inte partiet mot någon del av själva lagen, men ansåg att den borde följas upp efter tio år. SD delade regeringens bedömning att bestämmelsen behövde skärpas.
Brottsmisstankarna mot Richard Jomshof gäller två X-inlägg med kritik mot muslimer, som han delade den 28 maj i år. Det var sex dagar efter att han varit med och röstat igenom den skärpta lagen i Sveriges riksdag, men drygt en månad innan skärpningen av lagen trädde i kraft, vilket skedde först den 1 juli i år.
Skärpningarna innebar bland annat att enskilda personer i "skyddade grupper" ges särskilda privilegier, målsägandestatus och rätt till skadestånd från den som kritiserat dem offentligt. Med skyddade grupper avses bland annat judar, zigenare, muslimer och andra folkslag som inte får kritiseras offentligt.
Eftersom delningarna skedde före den 1 juli 2024 riskerar Richard Jomshof dock inte att själv behöva betala skadestånd till kränkta muslimer.
Han riskerar heller inte att få möta ett energiskt målsägarbiträde i rätten, det vill säga en kvinna som sitter med som ombud för den skyddade gruppen och biträder åtalet på skattebetalarnas bekostnad.
Det här kommer däremot den som kritiserar muslimer efter den 1 juli 2024 att få göra, i enlighet med Jomshofs och SD:s nya lagstiftning om hets mot folkgrupp.
