Det genetiska arvet är viktigt och ibland styr det oss utan att vi vet om det. Inom arbetsmarknadsområdet visar bland annat brittisk forskning att barn som växer upp med arbetslösa föräldrar själva tenderar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Genom att använda den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken RAMS har SCB kunnat undersöka om om detta förhållande även stämmer i Sverige. Myndigheten följde ungdomar som var 16 år 2010 fram till året då de fyller 20, det vill säga 2014.
Totalt fanns det i Sverige drygt 119.000 16-åringar 2010. De flesta av dem gick sista året på högstadiet. Fyra år senare, 2014, var 56 procent förvärvsarbetande enligt RAMS. Dessutom hade 30 procent fått lön utbetald från en arbetsgivare, men inte arbetat så pass mycket att de blivit klassade som förvärvsarbetande.
14 procent hade inte jobbat alls. Mer än varannan som inte var förvärvsarbetande studerade, medan det gällde endast för var femte som förvärvsarbetade.
Ungdomar med föräldrar med utländsk bakgrund eller låg utbildningsnivå är överrepresenterade bland bidragstagarna, enligt SCB.
Totalt sett hamnade nästan var åttonde 16-åring som växte upp i en storstadskommun med två arbetslösa föräldrar senare i bidragstagande. För unga män var risken 12 procent högre än för unga kvinnor.
