– Det kan bli en mycket svår situation inom intensivvården om vi drabbas som i andra länder. Och intensivvården förbereder sig för fullt för en situation med många patienter trots att resurserna egentligen inte räcker till, säger Annette Nyberg, överläkare och ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, till Ekot.
Ekot har talat med läkare som uppger att bristen på intensivvårdsplatser innebär att patientsäkerheten hotas – även om vi inte skulle ha någon coronapandemi.
– Det är ett kritiskt läge för våran enhet och för flera andra enheter i regionen. Den skriande platsbristen betyder att patienter kan få en sämre vård eller till och med undermålig vård och vi inte bara ser att patientsäkerheten är hotad utan patientsäkerheten är åsidosatt, säger Magnus Fux, överläkare på medicinska intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm.
Staffan Sylvan, överläkare tidigare smittskyddsläkare i Uppsala län, konstaterade i februari att även om endast 20 procent av befolkningen insjuknar i covid-19 så innebär det att 300.000 personer kommer behöva sjukhusvård och 100.000 personer intensivvård. Samtidigt finns Sverige enbart 510 intensivvårdsplatser.
Avvecklat sedan 1990-talet
En vetenskaplig studie som publicerades 2012 visar att Sverige hamnar i bottenskiktet i EU när det gäller intensivvårdsplatser med bara hälften så många platser per person jämfört med EU-snittet. Bara Portugal hade färre, skriver Ekot.
Situationen har drastiskt försämrats sedan 1990-talet. År 1993 fanns 2.100 extra respiratorer i förråd medan Försvarsmakten hade möjlighet att sätta upp 900 militära intensivvårdsplatser med respiratorer, jämfört med 40 stycken år 2018. Detta enligt en artikel i Svensk förening för anestesi och intensivvård-tidningen.
År 1990 hade Försvarsmakten 50 fältsjukhus med 600 extra respiratorer, vilket kunde ge sjukhusvård för 150.000 krigsskadade. Allt avvecklades på 1990-talet, enligt Dagens Nyheter.
