Efter att Rysslands invasion av Ukraina inleddes den 24 februari har över 34.000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige.
Antalet sökande var som högst i mitten av mars då drygt 9.000 ansökningar registrerades under en vecka. Därefter har antalet ansökningar minskat.
– I nuläget flyr färre människor Ukraina jämfört med i krigets inledande fas. Migrationsverket bedömer att antalet skyddssökande till Sverige per vecka blir lägre än i de scenarier vi tidigare presenterat. Den fortsatta utvecklingen är dock mycket osäker och helt beroende av hur kriget utvecklas, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket, i ett uttalande.
Migrationsverkets uppdaterade huvudscenario innebär att 80.000 personer från Ukraina kan komma att söka skydd i Sverige under 2022. Ett lägre scenario är 50.000 skyddssökande fram till årsskiftet och det högre scenariot att 200.000 personer söker skydd. Scenarierna bygger på antaganden om hur många som flyr från Ukraina, med utgångspunkten att andelen som kommer till Sverige blir högre ju fler som tvingas på flykt.
När det gäller asylsökande från andra länder än Ukraina höjer Migrationsverket planeringsantaget från 14.000 till 18.000 asylsökare i år. Det beror bland på att flera länder i Europa, däribland Sverige, på senare tid har slopat sina inreseförbud till följd av pandemiutvecklingen.
Migrationsverket bedömer också att utvecklingen i Ryssland efter krigsutbrottet kan bidra till ökade drivkrafter att lämna landet. Även från andra länder, vars ekonomier är tätt kopplade till den ryska, bedöms antalet asylsökare kunna öka.
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2022 att Migrationsverket får ytterligare 9,8 miljarder kronor i anslag för ökade utgifter till följd av mottagandet av skyddssökande från Ukraina. Framför allt handlar det om kostnader för boenden och ersättningar till kommuner, regioner och skyddsbehövande personer.
