I en debattartikel i Dagens Industri riktar Skattebetalarnas chefsekonom Erik Bengtzboe skarp kritik mot finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen.
Han pekar på att den allmänna löneavgiften, som ingår i arbetsgivaravgifterna, i praktiken fungerar som en ren skatt på lön utan koppling till socialförsäkringar.
"Att tala klarspråk om skatterna borde vara en hederssak för en borgerlig regering. Den allmänna löneavgiften är en dold skatt på arbete och att höja den samtidigt som man genomför nya jobbskatteavdrag är både ologiskt och oförsvarbart", skriver Bengtzboe.
Skatten infördes 1995 för att finansiera den svenska EU-avgiften och var då 1,5 procent av lönen. Sedan dess har politikerna successivt höjt den dolda skatten när de behöver få in mer pengar. I dag ligger den på 11,6 procent och är därmed den största enskilda komponenten i arbetsgivaravgifterna.
Tidöregeringen planerar nu att höja nivån till 12,6 procent från nästa år, vilket enligt Bengtzboe ger 25 miljarder kronor mer i intäkter till staten.
Intäkterna från den allmänna löneavgiften har vuxit kraftigt över tid. Redan för 20 år sedan handlade det om 50 miljarder kronor. I fjol uppgick intäkterna till 270 miljarder kronor, vilket Bengtzboe noterar är mer än vad hela den svenska grundskolan kostar årligen. Han menar att det gör det dyrare och mindre konkurrenskraftigt att bedriva företag i Sverige jämfört med andra länder.
Med hänvisning till OECD skriver Bengtzboe att inget annat land tar ut lika mycket dold skatt via arbetsgivaravgifter som Sverige. Österrike ligger på ungefär halva nivån som andel av BNP, medan Frankrike tar ut drygt en tredjedel jämfört med Sverige. Om Sverige skulle sänka uttaget till Österrikes nivå handlar det om en möjlig skattesänkning på 130 miljarder kronor.
Erik Bengtzboe hävdar också att konstruktionen är ett demokratiskt problem. När en stor del av skatteuttaget döljs i arbetsgivaravgifter menar han att medborgarna får en felaktig bild av hur mycket skatt de faktiskt betalar. Han hänvisar till en Demoskopundersökning där åtta av tio uppges underskatta skatten för både medel- och höginkomsttagare, och bara en av tio har en korrekt uppfattning om skatten på lön.
"Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, kommer det att påverka deras syn på hur hög skatten borde vara. Människor tror att den offentliga sektorn är väsentligt billigare än vad den egentligen är", skriver Bengtzboe.
Regeringen får dessutom kritik för att tala om ökad transparens samtidigt som man höjer den dolda skatten. Bengtzboe pekar på att regeringen nyligen beslutat att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskeden för anställda i staten – men samtidigt alltså väljer att fortsätta använda den allmänna löneavgiften som dold intäktskälla.
Enligt Skattebetalarnas Förening borde skatten i stället göras synlig för löntagarna.
"Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt", skriver Bengtzboe.
Han avslutar med att kräva att skatten sänks eller helst slopas.
"Men om regeringen vill fortsätta ta ut den – och höja den – bör det åtminstone göras öppet och ärligt mot svenska folket."
