Vid en pressträff på fredagen presenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) förändringarna. Han sade att beslutet kommer att få konsekvenser.
– Jag vill börja med att säga att beslutet vi har fattat i regeringen inte är ett beslut vi har fattat med glädje. Det är ett direkt resultat av omvärldsläget och läget vi ser i Ukraina. Många människor kommer att beröras och många insatser och projekt som hjälper människor runt om världen kommer att försvinna, sade Dousa.
Omläggningen, som Dousa kallar "den största omläggningen av bistånd i Sveriges historia", innebär omprioriteringar på 5,5 miljarder kronor jämfört med årets biståndsbudget.
En stor del rör Sida. Enligt Dousa minskar myndighetens budget från 22,5 till 18,5 miljarder kronor.
– Sida får nästan 20 procent mindre i budget, säger Dousa.
Neddragningarna gäller bland annat bilateralt utvecklingsbistånd i Asien och Afrika på över två miljarder kronor. Regeringen skär också i Sidas tillväxtfrämjande arbete.
– Det handlar då om en miljard, eller en minskning i strategin med 50 procent, säger Dousa.
Samtidigt minskas även biståndet till FN och andra organisationer. Det gäller bland annat två klimatfonder.
– Det vill säga anpassningsfonden och fonden för de minst utvecklade länderna där det blir minskningar på respektive 100 procent på de fonderna. Samtidigt behåller vi vårt mycket omfattande stöd till gröna klimatfonden. Det är den största fonden av de här tre och den där Sverige går in med allra störst stöd, säger Dousa.
Regeringen lyfter samtidigt fram att vissa humanitära satsningar ska prioriteras, som stöd till UNHCR, Unicef och World Food Program.
– Med det här vill vi skicka en tydlig signal att även om vi gör stora förändringar av biståndsbudgeten så behåller vi våra livräddande insatser, insatser för demokrati och för unga flickor och kvinnor i världen, säger Dousa.
Sedan februari 2022 har Sverige skickat motsvarande cirka 109 miljarder skattekronor till Kiev.
