Medieprofessorn Jesper Strömbäck varnade redan 2010 för att svenska medier tar för dåligt ansvar för sina egna och andras opinionsmätningar, trots att rapporteringen kan påverka valutgången.
I Österrike avslöjades 2021 hur den dåvarande förbundskanslern Sebastian Kurz använt offentliga medel för att köpa opinionsundersökningar och gynnsam mediebevakning.
Skandalen, känd som #Kurzgate, ledde till hans avgång och pågående korruptionsutredningar. Transparency International har sedan dess placerat landet lägre på listan över de minst korrupta staterna.
I Sverige diskuteras nu hur självrekryterade paneler i opinionsmätningar kan manipuleras.
Sveriges Radios politiske kommentator Fredrik Furtenbach har frågat om det finns forskning om omfattningen. Någon bred studie saknas, men flera fall visar på allvarliga risker.
Opinionsföretaget Demoskop har fått kritik för sina självrekryterade paneler, som branschorganisationen AAPOR dömt ut som oacceptabla som grund för professionellt utförda undersökningar.
Risken, menar bland andra Ledarsidornas Johan Westerholm, är att samarbeten mellan opinionsföretag, PR-bolag och mindre nogräknade redaktioner skapar en illusion av folkligt stöd som i själva verket är köpt eller riggat.
"Kan opinionsundersökningar bidra till politisk korruption i väst? Svaret är dessvärre ja på den frågan", skriver han.
