På en pressträff på fredagen presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) och SD:s gruppledare Henrik Vinge en grundlagsproposition om återkallelse av medborgarskap.
I dag finns ingen sådan möjlighet, men regeringen och SD vill ändra grundlagen så att riksdagen senare kan införa regler i vanlig lag.
Förslaget gäller personer med dubbla medborgarskap och två huvudtyper av fall: dels när svenskt medborgarskap förvärvats genom hot, mutor, fusk eller andra oriktiga uppgifter, dels när personer dömts för brott som bedöms hota statens vitala intressen, som högförräderi, spioneri eller folkmord.
– De reformer som vi presenterar här idag handlar om de fri- och rättigheter som finns i våra grundlagar, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Enligt regeringen ska möjligheten även omfatta allvarlig gängrelaterad brottslighet. Det handlar om personer i kriminella nätverk som döms för grova brott.
– Våra partier bedömer att det finns starka skäl för att införa en möjlighet att frånta medborgarskap i två situationer: när medborgarskap har förvärvats på felaktiga grunder, exempelvis genom fusk, mutor eller hot, och när personer har dömts för mycket allvarlig brottslighet, säger Henrik Vinge (SD).
Enligt Vinge ska även "allvarlig gängrelaterad brottslighet" kunna vara en grund – där vill Tidöpartierna gå längre.
– Den organiserade brottsligheten är en sorts inhemsk terrorism med stort våldskapital, som tystar vittnen, hotar socialsekreterare, infiltrerar myndigheter och politiska partier och som bedrar vårt välfärdssystem, säger han.
– Enligt Polismyndigheten bedöms cirka 1.400 av de som är aktiva i kriminella nätverk ha dubbla medborgarskap, fortsätter Vinge.
Samtidigt vill Tidöpartierna ändra den grundlagsskyddade föreningsfriheten för att kunna göra det straffbart att delta i kriminella gäng, på motsvarande sätt som deltagande i terroristorganisationer redan kan förbjudas. Begränsningen ska rikta in sig på sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
En del av paketet är också att skriva in aborträtten i grundlagen.
– Rätten till abort är en viktig del i den grundläggande rätten att bestämma över sin egen kropp, säger Nina Larsson, jämställdhetsminister (L).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, men eftersom det handlar om grundlagen krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan, senast valet 2026.
