Trafikdata – alltså användares sökord och klickmönster på internet – samlas kontinuerligt in av olika företag och organisationer. På en vanlig nyhetssajt kan upp mot 50 olika aktörer spåra en användares beteende. I kapitlet Att dela eller inte dela i en kommande bok från SOM-institutet analyseras personlig integritet på nätet.
– En viktig fråga är i vilken utsträckning människor är medvetna om att företag samlar in personliga data, och att dessa data kan komma att användas i syften som är bortom användarnas kontroll, säger Ester Appelgren, lektor i journalistik vid Södertörns högskola och en av författarna till kapitlet, i ett pressmeddelande.
Majoriteten av den svenska befolkningen ställer sig negativa till att företag registrerar deras beteendemönster för att förbättra användarupplevelsen, vilket är ett av de vanligaste skälen som uppges vid information om att trafikdata sparas. 62 procent av svenskarna anser att de inte alls, eller knappast, accepterar att personliga data säljs vidare till tredje part, som exempelvis annonsörer eller andra företag.
Hela 80 procent av respondenterna säger att de begränsar sin personliga information på internet. Samtidigt svarar endast 15 procent att de noga läser igenom villkor vid registrering på sajter eller appar. Godkännande av sådana villkor skapar ett så kallat digitalt samtycke där individen ger företaget tillgång till data om dennes internetbeteende vid användning av den aktuella tjänsten.
Undersökningen visar att yngre personer har en något mindre försiktig attityd till att dela personliga data jämfört med äldre. Personer med hög teknikvana och tillgång till många olika typer av medieteknik tenderar också att ha högre acceptans till att dela med sig av sina digitala spår.
Vidare visar undersökningen på en liten grupp individer som fullt ut accepterar att de delar data och som har en positiv inställning till att företag använder data för att förbättra olika tjänster. Denna grupp begränsar sällan sin information på nätet och läser inte heller noga igenom villkor vid digitalt samtycke.
– Liksom tidigare studier pekar våra resultat på att ju mer integrerad tekniken blir i individens vardag, desto mer ser människor fördelar med att företag samlar in data, säger Sara Leckner, lektor i medieteknik vid Malmö Högskola och en av författarna till kapitlet.
Enligt författarna kan ökad medvetenhet inför datadelning resultera i förändrade förutsättningar för företagen.
– Om ökad medvetenhet leder till att människor inte längre vill dela med sig av sina personliga data får företagen problem. Utveckling av annonsblockerare försvårar insamling av beteendedata genom exempelvis klickstatistik. Men det kan också bli så att ökad medvetenhet leder till större acceptans kring att insamling sker, säger Sara Leckner.
