Det tidigare förslaget var 100 procent av medianlönen. Liberalerna har drivit på för en lägre nivå och beskriver 90 procent som en förhandlingsvinst, även om partiet helst velat stanna vid 80 procent.
– Sverige går från att vara ett land för främst asylrelaterad invandring till den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
Regeringen överger samtidigt den kontroversiella idén om omkring 150 undantag för bristyrken.
– Vi får med det här nya beskedet en rak och begriplig bestämmelse. Vi undviker ett väldigt snårigt regelverk med 150 olika undantag, säger Forssell.
Det kommer dock finnas möjlighet för regeringen att medge undantag med lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper – och att helt stoppa arbetstillstånd i vissa yrken.
– Jag är stolt över att regeringen lyssnar på svenska företag som behöver fler ingenjörer och rätt spetskompetens för att kunna mäta sig i den globala konkurrensen. Med dagens besked kommer fler experter, specialistsjuksköterskor och programmerare att bygga Sverige starkt, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).
Förslaget har fått hård kritik från storföretagen. Svenskt Näringsliv hävdar i en rapport att ett högt lönekrav skulle sänka BNP med 30 miljarder kronor per år.
Tidöpartierna vill också skärpa anhöriginvandringen genom högre försörjningskrav och möjliga begränsningar för vissa grupper.
– Betydligt fler personer kommer att blockeras från att komma till Sverige jämfört med vad fallet var innan. Det är alldeles för många som hamnar i utanförskap i Sverige just på de här tillståndsgrunderna, säger Ludvig Aspling (SD).
Dessutom ska ett ökat straffrättsligt ansvar för den som anlitar underentreprenörer med illegal arbetskraft utredas.
Ytterligare ett besked gäller att regeringen och SD under nästa år kommer att tillsätta en utredning som ska inventera vad som går att göra för att öka det straffrättsliga ansvaret för den som anlitar underentreprenörer som i sin tur använder illegal arbetskraft.
