Enligt interna dokument som nyhetsbyrån tagit del av beräknar Meta att omkring tio procent av bolagets intäkter i fjol kom från annonser kopplade till bedrägerier och otillåtna varor.
Zuckerbergs vilja att ta emot intäkter från misstänkta bedrägerikällor visar hur svagt reglerad reklambranschen är, säger Sandeep Abraham, bedrägerigranskare och tidigare säkerhetsutredare på Meta som nu driver konsultfirman Risky Business Solutions.
– Om tillsynsmyndigheter inte skulle acceptera att banker tjänar pengar på bedrägerier, borde de inte acceptera det inom tekniksektorn heller, säger han till Reuters.
Under 2024 ska plattformen ha dragit in runt 16 miljarder dollar, motsvarande cirka 152 miljarder kronor, på dessa annonser.
Interna dokument visar att även när annonsörer ertappas med fusk kan reglerna i praktiken tillåta det. För större kunder – så kallade High Value Accounts – kunde tröskeln ligga på över 500 överträdelser utan att kontot stängdes.
Flera bedrägliga kampanjer nådde enorm omfattning. Fyra som togs bort tidigare i år stod tillsammans för 67 miljoner dollar i månadsintäkter, enligt Reuters genomgång av dokumenten.
För att uppmärksamma problemet började en anställd tidigare i år publicera en intern rapport kallad Scammiest Scammer, där veckans mest anmälda bedragarannonsör listades.
Kollegor hyllade initiativet – men flera av de utpekade kontona förblev aktiva länge. En kontroll från Reuters visade att två av fem konton i en sådan rapport fortfarande var i drift mer än ett halvår senare, bland annat ett som annonserade för olicensierade nätkasinon.
Efter att Reuters kontaktat Meta togs kontona bort.
Metas egna beräkningar visar att bolaget visade 15 miljarder bedrägeriannonser per dag.
– De beräkningar som Reuters tagit del av var överdrivna, säger Meta i en kommentar till nyhetsbyrån och framhåller att företaget arbetar aktivt för att minska antalet bluffannonser.
Företaget har tidigare fått kritik för annonser som kopplats till så kallade ”pump and dump”-bedrägerier.
