Bakgrunden är EU:s massflyktsdirektiv, som infördes som en tillfällig nödlösning i mars 2022 och som nu förlängts till den 4 mars 2026.
Vad som ska hända därefter är ännu oklart – något som en ukrainsk lobbyorganisation nu vill sätta press på den svenska regeringen att lösa.
"Vi ukrainare ber inte bara om skydd, utan erbjuder vårt engagemang, vår kunskap och vårt arbete i gengäld", skriver Khrystyna Hevchuk, ordförande i organisationen ”RefugeeHope UA&SE”, i en insändare i Dagens Nyheter.
Bland kraven finns möjlighet till permanenta eller långsiktiga uppehållstillstånd utan att behöva lämna landet, lättnader i reglerna för att byta status till arbets- eller studentvisum, samt enklare familjeåterförening – även för nybildade familjer i Sverige.
NGO:erna bakom kravlistan vill även att tiden under massflyktsdirektivet ska räknas som laglig vistelse vid framtida prövningar, samt att skillnader i personnummertilldelning mellan olika grupper ukrainare ska tas bort.
I insändaren framhålls att många ukrainska flyktingar nu arbetar, betalar skatt och har barn i svensk skola – och att det därför vore "att förlora sitt hem en andra gång" att behöva återvända.
"Sverige har blivit vårt andra hem. Vi ber nu svenska politiker: Låt oss inte förlora det hemmet igen", skriver Khrystyna Hevchuk.
Sveriges regering har ännu inte kommenterat kraven eller presenterat någon långsiktig lösning. Samtidigt har flera EU-länder, däribland Tyskland och Tjeckien, redan börjat införa förändringar som gör det möjligt för ukrainare att stanna längre – något som NGO:erna nu vill se även i Sverige.
