I Sverige har omkring 6.000 vindkraftverk byggts till en kostnad av över 300 miljarder kronor, med en beräknad årsproduktion runt 50 TWh.
”Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid”, skriver företagsekonomen Christian Steinbeck i sin text i Kvartal.
Satsningen sker samtidigt som Sveriges elförbrukning minskat med omkring tio procent sedan år 2000.
De industriprojekt som ofta anges som motiv för vindkraftsutbyggnaden har dessutom lagts ned eller skjutits på framtiden.
”Vem ska använda vindkraftselen när Northvolt, Hybrit och Stegra läggs ner eller skjuts på obestämd framtid?” frågar sig Steinbeck.
Den skarpaste kritiken gäller vindkraftens ekonomi.
Efter att ha granskat anläggningar som står för cirka 85 procent av produktionen beskriver Steinbeck resultatet som ”katastrofalt”.
Mellan 2017 och 2024 uppgår den genomsnittliga förlusten till 39 procent.
”Det har alltså kostat 139 kronor att tillverka den mängd el som säljs för 100 kronor”, konstaterar han.
För 2024 var situationen ännu värre: ”För varje 100 kronor el man säljer är tillverkningskostnaden alltså 151 kronor.”
Vindkraftens väderberoende leder enligt Steinbeck till extrema marknadseffekter.
Vid kraftig blåst uppstår överproduktion som pressar elpriserna till noll eller under noll.
”Då måste man alltså betala sina kunder för att ta emot elen”, skriver han.
I vissa fall har Svenska kraftnät till och med betalat vindkraftsproducenter för att stänga av sina verk för att undvika kollaps i elnätet.
Utöver de direkta förlusterna pekar Steinbeck på omfattande samhällskostnader som inte syns i vindkraftsbolagens bokslut.
”Vindkraften gynnas som ingen annan bransch av att samhället tar dess kostnader och ger den subventioner”, skriver han.
En särskilt stor post är minskade fastighetsvärden nära vindkraftverk.
Enligt Steinbeck kan omkring 100 miljarder kronor i fastighetsvärde ha utplånats.
Förhoppningarna om att energilagring ska lösa problemen avfärdas också.
Den globala batteriproduktionen räcker enligt honom bara till att lagra motsvarande en veckas svensk elförbrukning, till en kostnad av flera statsbudgetar.
Även vätgas beskrivs som en tekniskt och ekonomiskt orealistisk lösning.
”Med dagens teknik är detta dock inte möjligt”, skriver Steinbeck och pekar på att elektrolysörer kräver konstant drift.
Artikeln lyfter också vindkraftverkens begränsade livslängd.
”Ju högre verk, desto kortare livslängd”, konstaterar Steinbeck med hänvisning till Energimyndighetens data.
Slutsatsen är att stora delar av Sveriges vindkraftsbestånd kan vara utslitet inom 10–20 år.
Sammanfattningsvis beskriver företagsekonomen Christian Steinbeck vindkraftsutbyggnaden som ett gigantiskt ekonomiskt experiment utan fungerande kalkyl.
Trots detta fortsätter utbyggnaden, samtidigt som möjligheterna till granskning riskerar att begränsas genom ny lagstiftning.
