Krog- och finansmiljön runt Stureplan i Stockholm pekas ut i Brås studie.

Bankhöjdare med kokainskulder hjälper gängen tvätta pengar

Publicerad 2 mars 2024 kl 06.27

Inrikes. Kokainet flödar i många lukrativa branscher i Stockholm – inte minst banksektorn. Nu visar en rapport från Brå att bankhöjdare med kokainmissbruk utpressas av kriminella gäng som säljer droger till dem – sen får gängen hjälp med bland annat penningtvätt.

Dela artikeln

Huvudstadens narkotikahandel utnyttjas för att hitta nya ingångar till branscher som gängen behöver tillgång till, enligt Brå.

– Man säljer kokain till dem exempelvis. Sedan får man reda på att 'ah, du jobbar på bank!' Då börjar man bearbeta dem. Sedan sitter de med kokainskulder helt plötsligt, säger en gängkriminell i Brås studie.

Miljön runt Stureplan på Östermalm pekas ut som ett nav där de kriminella gängen inom narkotikasektorn söker kontakt med kriminella inom finansbranschen. Det var också i denna miljö som friluftsmärket Haglöfs och musikjätten Spotify inledde sina kontroversiella samarbeten med kriminella gängen i Rinkeby, enligt en kartläggning som Expressen publicerade i december.

– Att ha tillgång till en möjliggörare innebär hög status för personer i de kriminella nätverken. Det är vanligast att möjliggöraren upparbetas under anställningstiden, men det förekommer också att möjliggörare placeras av nätverket eller att möjliggörarna själva föreslår att de ska söka en för nätverket lämplig tjänst, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.

Många i nätverken letar enligt Brå i sin egen bekantskapskrets och familj för att hitta personer som kan fungera som möjliggörare av exempelvis penningtvätt, men vissa upparbetar nya kontakter och skapar gynnsamma tillfällen när möjliggöraren är extra sårbar för påtryckningar.

Det förekommer också att gängkriminella dyker upp på både Stureplan och mer representativa sammanhang, som olika mässor och liknande, för att söka kontakter inom exempelvis finansbranschen.

– Restaurangmiljöer runt Stureplan eller olika typer av öppna mässor där man pratar it och bankvärlden. De kommer ju dit och är propert klädda och intresserade, de kan ofta ge sken av att de har gjort sig en förmögenhet inom tech eller kryptovaluta, säger en säkerhetschef i Brås studie och fortsätter:

– De har mycket pengar, de har ganska god riskvillighet och det är väldigt enkelt att kroka de här unga säljarna på våra nischbanker eller för all del på våra stora banker med att jag drar in en ny kund till banken.

Av flera intervjuer och ärenden framgår det att advokater och häktespersonal har ägnat sig åt att hjälpa kriminella, men även präster och liknande har ertappats med att föra vidare information till kriminella i strid med tystnadsplikten.

Studien visar att det är svårt för arbetsgivare att upptäcka och utreda möjliggörare. Misstankar är ofta svåra att bevisa, och det är sällan som de blir tillräckligt utredda.

– Det är sällan möjliggöraren själv som berättar om sin situation och sina handlingar för arbetsgivaren. Det är vanligare att kollegor eller närmaste chef reagerar och för informationen vidare internt, säger Karolina Hurve, utredare på Brå, i ett pressutskick.

Enligt Brå behöver arbetsgivare se över risken för möjliggörare för kriminella nätverk, och se över rutiner för exempelvis rekrytering, bakgrundskontroller och anställdas tillgång till system och lokaler.


Nyheter från förstasidan

SD sade nej till EU-kritik mot Ungern och Polen

Konsekventa nejröster från svenska partiet. Kritiserar resolutionerna för att vara "politiserade och onyanserade".0 

Ekonominyheter

Google börjar ta betalt för Chrome

Kostar 6 dollar i månaden.. Men du blir fortfarande spårad – även i betalversionen.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.