Mellanspetten har försvunnit från den svenska faunan, medan klockgrodan har blivit återinförd efter att ha varit försvunnen.

DNA-analyser kan rädda hotade arter

Publicerad 10 juni 2021 kl 12.12

Vetenskap. Forskare visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig – men försummad – roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter.

Gilla artikeln på Facebook

Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril.

– Dessa arter förekommer dock fortfarande på andra platser i Europa, vilket innebär att de skulle kunna återinföras i Sverige. Våra datorsimuleringar visar hur vi teoretiskt sett skulle kunna maximera framgången för sådana återutsättningar, säger Bengt Hansson, biolog vid Lunds universitet.

I studien har forskarna undersökt vilka individer som är mest lämpade för att etablera nya populationer. Tidigare har bevarandegenetiker förespråkat att flytta de mest genetiskt variabla individerna, men i den nya studien visar forskarna att det är viktigt att överväga vilken typ av genetisk variation man flyttar runt.

Med hjälp av datorsimuleringar visar de att skadliga mutationer som finns i genomet hos flyttade individer kan orsaka problem för framtida generationer. Denna så kallade ”mutationsbelastning” kan äventyra livskraften för de nya populationerna på lång sikt och så småningom leda till utrotning.

Enligt Bengt Hansson, som lett studien tillsammans med Cock van Oosterhout vid University of East Anglia i Norwich, är det bästa valet att utesluta individer med många skadliga mutationer, samtidigt som man väljer individer från flera olika källpopulationer.

– Att aktivt flytta individer mellan platser är ofta det sista alternativet man som bevarandebiolog har att tillgå för att rädda hotade arter. Genom att noggrant välja individer utifrån deras mutationsbelastning kan vi försöka minimera de skadliga effekter som normalt förknippas med inavel i små populationer, säger Bengt Hansson.

Stora framsteg har gjorts inom DNA-sekvenseringsteknik, och hela genomet hos individer kan numera sekvenseras för relativt låga kostnader. Detta öppnar nya möjligheter att förbättra förvaltningen av hotade arter.

– För många arter av däggdjur och fåglar vet vi nu vilka mutationer som är skadliga. Liknande mutationer finns också hos människor, så vi förstår vad de gör, och därför vet vi vad vi ska leta efter när vi analyserar DNA för dessa arter. Det betyder att vi kan utesluta de dåliga mutationerna redan innan de orsakar problem. Vår datormodell visar att det åtminstone teoretiskt säkerställer högsta möjligheten för populationers överlevnad. Detta kan hjälpa bevarandebiologer att välja ut optimala individer för återetablering, säger Cock van Oosterhout.


Här kampanjar hon mot "vita män" och "rasism". Men när fästmannen Hasan nekades PUT mördade han sin flickvän i protest.0 Plus

Beväpnade sig med kniv och högg ned invandraren. Mammans panikartade larmsamtal: "Hon tänker alltså ta livet av två killar."0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Rekordmånga vill ha skuldsanering

Stora antalet skuldsatta unga oroar.. "Vi lever i ett samhälle som är uppbyggt kring lån och skulder."0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Jämförs med zombieapokalyps. Överallt står nedgångna människor fastfrusna i groteska ställningar.0 Plus

Vetenskap

Nervceller styr hejdlöst supande. Djurförsök visar att liten grupp celler i hjärnan styr.0 

Robothunden Spot utforskar underjorden – och rymden. En av de mest avancerade robotarna som finns.0 

Kultur

Här är Abbas första nya låtar. Första nysläppet på 40 år.0 

John Cleese i PK-kritisk tv-serie. 81-årige komikern undersöker "woke"-kulturen.0