Fria Tider publicerade tidigare i februari en artikel om att Migrationsverket spådde att antalet beviljade arbetstillstånd för invandrare i år skulle bli nästan exakt lika många som förra året.
Detta trots den SD-stödda regeringens omtalade skärpning av försörjningskravet – som trädde i kraft den 1 november 2023 och innebar att kravet höjdes från 13.000 kronor till 27.360 kronor, vilket är 80 procent av medianlönen.
Migrationsverket: Skärpta krav för invandrare gör knappt någon skillnad alls:
Tidöpartiernas nya regel påstods få ner inflödet drastiskt.
Men antalet väntas endast minska med 4 procent i år. https://t.co/yIMPKaZurO— Fria Tider (@friatider) February 5, 2024
Idag tog regeringen emot ett betänkande med förslaget att kraven på "arbetskraftsinvandrare" höjs genom ett nytt lönekrav som idag motsvarar 34.200 kronor i månaden. Samtidigt undantas vissa bristyrken från lönekravet medan andra yrkesgrupper utesluts helt från att få jobba i Sverige.
– Det här är ett viktigt steg i arbetet med att skärpa villkoren för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och samtidigt underlätta och förbättra reglerna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft, sade migrationsminister Maria Malmer Stenergard på en pressträff på torsdagen.
För att Sverige inte ska riskera "kompetensbrist" föreslås samtidigt att lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige. Enligt förslaget ska regeringen eller en utsedd myndighet bestämma vilka yrken som ska undantas utifrån en förteckning över bristyrken från Arbetsförmedlingen.
Utredaren föreslår att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd i Sverige. Här föreslås att Migrationsverket årligen ska informera regeringen om yrken där missbruk av regelsystemet är så stort att yrkena bör uteslutas.
Inom ramen för uppdraget att främja "högkvalificerad arbetskraft" föreslås förändringar som syftar till att underlätta för bland annat personer med EU-blåkort (för högkvalificerad anställning) och av företagsinterna ICT-tillstånd.
I förslaget ingår också att personer som haft tillstånd för bland annat forskning och studier på högre nivå ska kunna undantas från lönekravet under en period när de går vidare till arbete. Undantag ska också gälla för bland annat läkare och viss annan kvalificerad vårdpersonal under tiden som de arbetar för att få sin legitimation.
Utredningen föreslår även att systemet med så kallat spårbyte avskaffas, det vill säga möjligheten att ansöka om ett uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd inifrån landet efter ett slutligt avslagsbeslut på asylansökan.
