Förslaget innebär att socialnämnder och privata utförare ska arbeta för att all personal har tillräckliga kunskaper i svenska språket för att utföra sina arbetsuppgifter.
Kravet sätts till nivån GERS B2, en högre nivå än vad som i dag formellt krävs för att arbeta inom äldreomsorgen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det inför vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på en pressträff i slutet av förra veckan.
Förra veckan tog vi nästa steg mot ett språkkrav i äldreomsorgen – som ska börja gälla redan den 1 juli.
Ett språkkrav minskar risken för misstag och gör det enklare för äldre att själva fatta beslut om sin egen omsorg.
Äldre i vårt land har rätt till en trygg vård och omsorg.… pic.twitter.com/bbf44zGM4a— Moderaterna (@moderaterna) November 17, 2025
Även socialminister Jakob Forssmed (KD) lyfter bristerna i dagens system.
– Att människor som får insatser inom äldreomsorgen kan göra sig förstådda, och har en rimlig chans att förstå den personal de möter, är en grund för trygghet och värdighet. Men tyvärr ser vi stora brister, med stora risker till följd. Därför går vi nu vidare med förslaget om ett språkkrav i äldreomsorgen, säger han.
Sverigedemokraterna beskriver förändringen som ett skifte bort från en äldreomsorg som tvingats bära integrationsproblem.
– Vi ser alltför ofta hur språkbrister i äldreomsorgen leder till missförstånd, otrygghet och i värsta fall stora risker för de äldre. Den här förändringen markerar ett tydligt skifte, äldreomsorgen ska sätta de äldres behov i centrum, inte fungera som ett integrationsprojekt, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Liberalerna betonar de ökade resurserna till kompetenslyft i sektorn.
– Genom att öka anslaget för Äldreomsorgslyftet till 1,8 miljarder kronor per år under 2026 och 2027, samt inkludera språkutvecklande insatser på arbetsplatser, säkerställer vi att vårdpersonal får rätt verktyg för att ge äldre den omsorg de förtjänar. Detta är ett viktigt steg för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen och skapa en tryggare och mer kompetent arbetsmiljö för personalen, säger Malin Danielsson.
Regeringen avsätter samtidigt nya pengar till kommunerna för att genomföra språkkravet: 90 miljoner kronor för 2026, 165 miljoner för 2027 och 150 miljoner från 2028 och framåt. Därtill ska 23 miljoner kronor per år gå till uppföljning och myndighetsstöd mellan 2026 och 2030.
Förslagen grundar sig på Tidöavtalet och presenterades som en del av regeringens och Sverigedemokraternas överenskommelse.
