Danmarks kursändring knyts till USA:s fokus på Grönland under president Donald Trump, som tidigare hotat att ta över ön – och inte uteslutit att göra det med våld.
Både forskare och militära bedömare ser Washingtons krav som en drivande orsak bakom att planerna nu accelererar.
– Det är i hög grad ett amerikanskt tryck som gör att det går så snabbt som det gör nu och att det har den här volymen, säger TV2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt.
Även vid Dansk institut för internationale studier (DIIS) pekar man ut USA:s roll.
– Man kunde ha använt pengarna till allt möjligt annat, men när man väljer att göra så här med de här stora paketen är det svårt att se att det kan vara något annat än det amerikanska trycket, säger Mikkel Runge Olesen, forskare vid DIIS, till TV2.
Samtidigt finns även en rysk aspekt.
– Det handlar förstås också om att Ryssland rustar i Arktis, säger Anders Lomholt.
En central del gäller luftrums- och havsövervakning. Amerikanerna oroar sig för ryska flyg och ubåtar och vill se bättre radar- och sensorkapacitet i området.
– Det är två uppgifter som är mycket stora och dyra, säger Mikkel Runge Olesen.
Utöver satsningarna i norr innebär uppgörelsen enligt TV2 också fler stridsflyg. Danmark kan köpa 16 ytterligare F-35 för att nå Natos styrkemål.
– Då når vi upp till Natos styrkemål. Om det sker är det en väldigt stor försvarsuppgörelse vi ser framför oss, säger Anders Lomholt.
Den danska regeringens nya försvarsavtal väntas presenteras på fredag.