Beslutet är en glädjande nyhet inte minst för direktionen själv, som i flera fall utnyttjat Riksbankens generösa personalrabatt för att köpa bostäder till en ränta om 0,25 procent. Ett svenskt system som är särskilt förmånligt eftersom direktionen redan på förhand vet om priserna kommer att gå upp eller ned, och kan placera därefter.
Målet med dagens räntebanesänkning är officiellt att få upp inflationen till två procent, uppger Riksbanken i sitt pressmeddelande. Idag måste den som lånar pengar nämligen själv amortera sina lån för att de ska minska i verkningsfull takt. Men med hög inflation och hög tillväxt slipper låntagare istället detta betungande moment och kan låta inflationen betala av de amorteringsfria lånen med ca 2 procent om året, vilket är en efterfrågad modell inte minst hos många bolånekunder i Sverige.
Samtidigt varnar kritiker för att systemet inte håller i längden. Och även Riksbanken har åtminstone tidigare varnat för att lånefesten kan få ett abrupt slut.
– Det finns nästan alltid bara en enda väg att få ned den här skuldsättningen och det är att krascha. Det går inte med hög tillväxt så som alla hoppas på, sade vice riksbankschef Per Jansson under en presskonferens om den svenska bostadsbubblan 2013.
Samtidigt kan svenskarnas tillgång till gratis pengar och arbetsfria inkomster från bolån i längden skapa problem, inte minst för moralen, på samma sätt som i flera improduktiva Medelhavsländer. I det nordeuropeiska landet etablerades under 1990-talet uttrycket "bott gratis" för att beskriva hur länge prisökningen på bostaden överstigit alla kostnader förknippade med boendet. Tack vare det svenska systemet med ombildningar av hyresrätter kunde många bolånekunder tala om att de "bott gratis" i 10 eller 20 år.
Uttrycket "bott gratis" kom under Anders Borgs tid som finansminister att ersättas med "bostaden som bankomat", ett nytt svenskt talesätt som syftade på att man som bolånekund förutom att bo gratis också kunde ta amorteringsfria konsumtionskrediter med bostaden som säkerhet – till bolåneränta. En genomsnittlig lägenhetsinnehavare i Stockholm kan idag, baserat på prisstatistiken från Mäklarstatistik för de senaste 12 månaderna, använda "bostaden som bankomat" för att plocka ut 323.720 kronor om året på detta sätt, skattefritt.
Att priserna på bostadsmarknaden kommer att skjuta i höjden efter dagens besked är Riksbanken väl medveten om. Men problemet ska inte hanteras av Riksbanken, menar direktionens chef Stefan Ingves.
– Det är bekymmersamt och har varit det en längre tid. Men vi behöver få upp inflationen till två procent, i det avseendet räcker inte räntan till allt, säger han till TT.
Riksbanken kan också öka inflationen genom att ”trycka mer pengar” och köpa statsobligationer för dem. På så sätt kan pengarna användas till infrastrukturprojekt, eller i Sveriges fall olika bidrag och satsningar på invandring från tredje världen. Riksbanken skriver att köpen av statsobligationer fortsätter under andra halvåret 2016 så som beslutades i april. Dessutom kan man komma att förlänga köpen vid ett nytt beslut i december.
