I rapporten studeras hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren 1997–1999. De flesta har kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU.
Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier och med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar något. Men efter 10 års tid i Sverige förvärvsarbetar endast omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som asyl- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna.
Motsvarande siffra för inrikes födda är 85 procent.
De invandrare som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller socialbidrag, men inkomster från bland annat sjuk- och aktivitetsnedsättningar förekommer också. En annan lösning är att man studerar istället för att arbeta, något som är vanligare bland kvinnor, enligt SCB.
