"Den 13 november ägde ett terroristdåd rum på det stora turiststråket Istiqlalgatan i Istanbul. Bombattacken som dödade 6 och skadade 81 människor var med största sannolikhet organiserad av den turkiska underrättelsetjänsten."
Så skriver Jan Guillou, som hävdar att terrordådet genomfördes för att motivera en offensiv mot kurderna Syrien, som pekades ut som skyldiga.
Han uppger vidare att det var "sannolikt" att personer i turkisk tjänst även låg bakom en påstått kurdisk granatattack mot en turkisk skola, med tre dödade barn som resultat.
"I dag är det jag skriver i det följande lagligt. I morgon är det kriminaliserat. Då skulle såväl jag själv som en eller flera redaktörer på Aftonbladet riskera en spioneridom och fängelse. Så galen har lagstiftningen blivit", skriver Guillou på nyårsafton.
Han syftar på den nya lagen om "utlandsspioneri" som börjar gälla i morgon den 1 januari. Lagen förbjuder publicering av icke officiella militära uppgifter om Sveriges, eller våra allierades, krigföring i utlandet. I synnerhet om en sådan publicering kan störa våra internationella förbindelser.
"Uppgifterna om Turkiets bombkrig och krigsförbrytelser och upptakten till kriget är naturligtvis inte officiella i censurstaten Turkiet. Således hemligstämplade. Således 'utlandsspioneri' om de publiceras i svensk press i morgon. Men inte idag", skriver Guillou.
Jan Guillou dömdes för spioneri på 70-talet i den så kallade IB-affären. Tillsammans med journalistkollegan Peter Bratt avslöjade han att det fanns en hemlig organisation inom underrättelsetjänsten som riksdagen inte kände till.
