Budgeten beskrivs av kommissionsordförande Ursula von der Leyen som "en budget för en ny era" och innehåller satsningar på allt från elbilsindustri, digitalisering och grön teknik till militärt stöd till Ukraina.
Bland de största nyheterna finns en ny "Europeisk konkurrenskraftsfond" på 409 miljarder euro, en särskild Ukraina-fond på 100 miljarder, samt femdubblade försvarsutgifter inför ett tilltänkt tredje världskrig.
– Planerna sätter europeiska prioriteringar under ett tak, är lättare att anpassa till lokala behov och – avgörande – är mer kraftfulla när de kombineras, sade von der Leyen vid lanseringen i Bryssel.
100 miljarder euro avsätts direkt till Ukraina – för återuppbyggnad, stöd till reformer och landets väg mot EU. Utöver detta föreslås en ny krismekanism med kapacitet att snabbt ge lån på upp till 400 miljarder euro vid framtida kriser. Samtidigt skärps kraven på rättsstatlighet: medlemsländer måste uppfylla EU:s rättsprinciper för att få ta del av pengarna.
Elbilar i centrum
En ny industrifond – den Europeiska konkurrenskraftsfonden – ska stödja framtidsteknologier som elbilar, bioteknik och grön energi. Kommissionen hoppas locka privat kapital och stärka EU:s teknologiska oberoende i en tid då unionen halkat efter Kina och USA.
Budgeten omformar också den traditionella jordbruks- och regionalpolitiken. Dessa slås samman i så kallade "nationella och regionala partnerskapsplaner", där varje medlemsstat får större frihet att själv utforma reformer. Totalt avsätts 865 miljarder euro för dessa planer, men andelen till direkt jordbruksstöd minskar.
Det har väckt ilska bland markägare. Copa-Cogeca kallar förslaget för en ”svart onsdag för europeiskt jordbruk”, och hundratals bönder demonstrerade utanför kommissionens högkvarter på lanseringsdagen.
Ungern: ”Förstör EU”
Kritiken kommer inte bara från jordbrukshåll. Ungerns premiärminister Viktor Orbán anklagar EU för att urholka unionens kärna.
– Denna budget skulle förstöra Europeiska unionen, sade han i ungersk statsradio enligt Reuters, och varnade för att budgeten varken kommer accepteras av medlemsländerna eller överleva nästa år.
Även i Europaparlamentet möttes budgeten av skepsis. Kritiken riktar sig särskilt mot förslaget att medlemsländerna ska få ökad kontroll över pengarna.
– Europa behöver en gemensam vision, inte 27 separata inköpslistor, sade Siegfried Mureșan, konservativ chefsförhandlare i parlamentet.
Socialdemokraterna och Liberalerna varnade för att modellen hotar hela det europeiska projektet.
– Denna så kallade 'enda plan' skulle vara slutet för EU:s gemensamma projekt, sade Valérie Hayer, ordförande för vänsterliberala Renew Europe.
Samtidigt är flera nettobetalande länder, som Sverige, Tyskland och Finland, djupt kritiska till att budgetens omfattning växer till 1,26 procent av EU:s bruttonationalinkomst.
– Volymen på budgeten är alldeles för stor, den måste ner, sade Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M).
Förslaget är bara början på vad som väntas bli en lång och tuff förhandlingsprocess. Alla 27 medlemsländer måste enas, och parlamentet ska säga sitt. Ursula von der Leyen medgav att förslaget lär förändras.
– Vi kommer att ha lång tid på oss att förhandla, sade hon.
