Studien bygger på nästan 500.000 män födda mellan 1958 och 1992 som följts upp i flera decennier.
Forskarna har kopplat ihop värnpliktsdata om vilopuls, blodtryck, kognitiv förmåga (IQ) och psykologisk motståndskraft med domar i belastningsregistret.
Resultatet pekar mot att män som fastnar i kriminalitet i genomsnitt har lägre IQ, lägre blodtryck och sämre psykologisk funktion än de som håller sig på rätt sida lagen.
Fokus ligger på män som har minst en förälder som dömts för brott, en grupp som sedan tidigare är känd för att ha kraftigt förhöjd risk att själva dömas. Men långt ifrån alla i den situationen blir kriminella, och forskarna ville ta reda på vilka egenskaper som skyddar.
– Vi har under många år studerat riskfaktorer för kriminalitet och sett att en av de starkaste är att ha en förälder som har begått brott. Därför ville vi undersöka om det också finns faktorer som kan skydda barn till dömda föräldrar, alltså saker som minskar risken för att de själva begår brott, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
När forskarna analyserade värdena från mönstringen såg de att män med högre blodtryck, högre IQ och bättre psykologisk funktionsförmåga hade lägre risk att dömas för brott. För blodtrycket syntes den tydligaste skyddande effekten vid icke-våldsbrott, medan sambanden för IQ och psykologisk funktion gällde brett. En hög vilopuls verkade också kopplad till lägre brottsrisk, men där visade det sig i syskonjämförelser att sambandet till stor del förklaras av ärftliga eller miljömässiga faktorer som bröder delar.
För IQ och psykologisk funktion stod sambanden kvar även när bröder inom samma familj jämfördes. Det tyder på att individuella skillnader mellan bröder spelar roll för om man hamnar i kriminalitet eller inte, även när familjebakgrunden är densamma.
– Vi såg dessutom att dessa samband även gällde i befolkningen i stort, alltså inte bara för personer med en dömd förälder. Det tyder på att samma typer av egenskaper kan skydda mot kriminalitet generellt och inte bara för en specifik subgrupp, säger Sofi Oskarsson.
Forskarna menar att resultaten är viktig kunskap för skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, kriminalvård och politiker som arbetar med tidiga insatser. I Sverige utgår dock myndigheterna från det ideologiska föreställningen att det är "socioekonomiska faktorer" som ligger bakom brottsligheten.
