År 2007 var Åklagarmyndighetens totala budget 32 procent högre än kostnaderna för offentliga försvarare. Men 2019 var för första gången läget det omvända då kostnaderna för offentliga försvarare var högre än Åklagarmyndighetens budget.

Prognosen för i år baserat på utfallet fram till och med augusti visar att Åklagarmyndighetens hela budget kommer att vara drygt sju procent lägre än anslaget för offentliga försvarare.

– De svårutredda grova brotten som skjutningar, sprängningar och våldtäkter har blivit allt fler, vilket också visar sig i att kostnaderna för offentliga försvarare ökat avsevärt medan Åklagarmyndigheten inte fått motsvarande ökningar. Bakom nästan varje beslut om offentlig försvarare finns en åklagarinsats. Dessutom handlägger åklagare ett stort antal andra ärenden där inte försvarare är inblandade, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.

Åklagarmyndigheten har också under senare år fått en allt lägre andel av rättsväsendets totala budget, samtidigt som arbetsbelastningen ökat.

– Det är inte rimligt. Åklagarna är hårt arbetsbelastade och vi har under flera år varit strukturellt underfinansierade. Vi är inte betjänta av en alltför stor budgetökning ett enskilt år, utan det vi behöver är en budget som är hållbar över tid. Det är ett långsiktigt arbete att rekrytera och utbilda åklagare, säger riksåklagare Petra Lundh.

I september slog fackligt engagerade åklagare larm om att åklagarkåren inte längre klarar av att hantera den ökande gängbrottsligheten i de så kallade utsatta områdena.

"Vi hinner inte längre med. Det kan inte fortsätta så här utan det behövs omedelbart en rejäl resursförstärkning så att vi totalt sett kan bli betydligt fler åklagare", skrev åklagarna i Aftonbladet.