– Det är en oerhört låg siffra för att vi känner till att bidragsbrotten förekommer i de allra flesta kommunerna, säger Soma Pirot, nationell samordnare på Polisens Nationella Bedrägericentrum, NBC, till Sveriges Radio.
Enligt svensk lag är det obligatoriskt för kommunerna att anmäla misstänkta bidragsbrott. Dessa brott involverar oftast att personer lämnar felaktiga uppgifter när de ansöker om ekonomiskt bistånd. Exempel på sådana brott kan vara att simulerad separation används för att erhålla större bidragsbelopp eller att man förtiger information om bankkonton och pantsatta smycken.
Kommunernas svårigheter att upptäcka bidragsbrott kvarstår trots att Sverige har EU:s högsta antal socialsekreterare och socionomer per skattebetalare, totalt 29.000 varav 87 procent kvinnor, i ett land med 11 miljoner invånare. Med 210 högskolepoäng i vetenskapen kring bidrag och socialt stöd är socionomerna även högutbildade, men ändå är resultatet alltså magert.
Under de senaste fem åren har 20 procent av landets kommuner inte anmält några misstänkta bidragsbrott alls. Ett av dessa exempel är Kumla kommun, som i april hade 200 hushåll som mottog ekonomiskt bistånd. Verksamhetschefen Maria Israelsson där hävdar att socialsekreterarna noggrant kontrollerar fallen men inte har upptäckt ett enda misstänkt bedrägeri.
Botkyrka kommun, å andra sidan, har 850 hushåll som fick ekonomiskt bistånd. Förre året gjordes där endast två polisanmälningar som rörde felaktiga utbetalningar. Charlotte Lagerkvist, socialdirektör i Botkyrka kommun, påstår att de därmed hittat samtliga felaktigheter.
