Den samlade konjunkturindikatorn sjunker till –13,4, från –11 året innan, och sex av tio företagare känner oro inför framtiden. Det är sjätte året i rad som konjunkturen ligger under det historiska genomsnittet. Samtidigt finns en viss optimism inför 2026, då indikatorn väntas stiga till 60 jämfört med genomsnittet på 66.
– Att investeringsplaner pausas eller ställs in är ofta en följd av osäkerhet. Företagen väger riskerna noggrant och prioriterar att hålla likviditeten intakt. Det är ett mönster vi känner igen från tidigare lågkonjunkturer, men också ett beteende som kan vända snabbt när förtroendet återkommer, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.
Lönsamheten fortsätter att försvagas. Endast 77 procent av företagen uppger att de har god lönsamhet, jämfört med 84 procent i fjol. Andelen som har marginaler nog för framtida investeringar har fallit till 42 procent, medan 22 procent nu har svårt att få verksamheten att gå ihop.
– Nedgången i lönsamhet är ett tecken på att marginalerna krymper i takt med att ett högt kostnadstryck bitit sig fast. Många företag väljer att avvakta med investeringar tills de ser stabilare efterfrågan och lägre räntor. Det är rationellt, men innebär samtidigt att återhämtningen riskerar att dra ut på tiden, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund, i ett pressmeddelande.
Den svaga efterfrågan är nu det största tillväxthindret enligt 24 procent av företagen, följt av kompetensbrist på 15 procent. Nästan var tredje företagare oroar sig mest för kraftigt minskad efterfrågan.
– Att efterfrågan nu lyfts fram som det största tillväxthindret visar att återhämtningen går trögt. Det är en signal om att hushållen håller hårt i plånboken och att företagen därmed får allt svårare att växa på hemmamarknaden. För att konjunkturen ska vända krävs ett tydligt skifte i konsumtionsmönstren, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.
