"Persona non grata" sändes i två avsnitt samma kväll i april 2021. Programmen handlade om komikern Soran Ismail, som blivit anklagad för bland annat våldtäkt och sexuella övergrepp, och om att förundersökningarna lagts ner.
Programmen utgjordes till stor del av intervjuer med PK-profilen själv, som fick berätta om sin upplevelse av det hela.
Anmälarna anser att programmen var ensidiga och att Soran Ismail fick stort utrymme att hävda sin oskuld och rentvå sig själv. De anser också att programmen var vinklade och ifrågasätter vad själva syftet var med programmen.
SVT anser å sin sida att programmen överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet. Den statliga tv-jätten anför bland annat att syftet med programmen var att skildra en situation där en person i lagens mening ska betraktas som oskyldig men ändå upplever sig som dömd i allmänhetens ögon. Tanken var därför att belysa händelserna från ett tydligt personligt perspektiv. Programmen medverkade enligt SVT också till att stimulera till debatt samt bredda och problematisera diskussionen kring hur sexualbrott hanteras i vårt rättssystem. SVT:s utgångspunkt var inte att granska rättsfallet eller ta ställning i skuldfrågan, hävdar man.
Ämnet för programmen var enligt granskningsnämnden "av sådant känsligt slag som kräver att programföretaget iakttar försiktighet så att de inte riskerar att framstå som partiska till förmån för endera sida". I prövningen konstaterar dock nämnden att dokumentären inte gjorde anspråk på att reda ut sakförhållandena eller sanningshalten i anklagelserna mot Soran Ismail. I stället var utgångspunkten för programmen att skildra PK-profilens "upplevelse av att vara anklagad för våldtäkt och sexuella ofredanden utan att anklagelserna hade prövats av domstol". Denna utgångspunkt redovisades enligt nämnden på ett tydligt sätt i inledningen av respektive program.
"Till detta kommer att det tydligt framgick att A [alltså Soran] var anklagad för flera brott och att en medverkande journalist gav sin syn på trovärdigheten hos två av kvinnorna som polisanmält A samt kritiserade såväl A:s förhållningssätt som rättsväsendets generellt bristfälliga hantering av sexualbrott. Sammantaget anser nämnden att programmen inte givits en utformning som strider mot kraven i sändningstillståndet", skriver Granskningsnämnden.
Tre ledamöter var dock skiljaktiga och anser att programmen borde fällas avseende kravet på opartiskhet.
Granskningsnämndens beslut kommer inte att publiceras på myndighetens webbplats, med hänvisning till GDPR.
