Venezuela, som har världens största kända oljereserver, har sedan Hugo Chávez i början av 2000-talet nationaliserade oljeindustrin och begränsade utländska bolags inflytande blivit en fiende till amerikanska oljebolag, som genom nationaliseringsbeslutet tappade kontrollen över venezuelansk olja.
I ett tv-sänt tal på fredagskvällen sade Maduro att Donald Trump – vars valkampanj till betydande del finansierades av just amerikanska oljebolag – håller på att fejka ihop ”ett nytt evigt krig” helt i strid med vallöftena till sina egna väljare.
– De lovade att de aldrig mer skulle starta ett krig, men nu fabricerar de ett krig som vi kommer att undvika, sade han.
Trump har flera gånger försökt koppla Maduro till "narkotikahandel", något som enligt internationella organ och även USA:s egna underrättelsetjänster saknar grund.
– De fabricerar en extravagant berättelse, en vulgär, kriminell och helt falsk, sade Maduro och tillade att Venezuela är ”ett land som inte producerar kokainblad”.
Däremot har Venezuela mer eller mindre avsiktligt retat upp USA genom att försöka bryta dollardominansen på oljeområdet. Det senaste året har man sålt olja direkt mot yuan, euro och även kryptovaluta istället för dollar.
Dessutom har landet skapat regionala samarbeten som ALBA och PetroCaribe vilket har fungerat förvånansvärt framgångsrikt och utmanat det amerikanska kontrollorganet IMF (Internationella valutafonden) om bestämmandet i regionen.
Det ses i Washington som ett geopolitiskt hot och den amerikanska militära närvaron i Karibien har vuxit sedan augusti och omfattar nu omkring 6.000 soldater, flera jagare, ubåtar och F-35-flygplan.
Med den nya insatsen, där världens största hangarfartyg USS Gerald R. Ford ingår, väntas antalet amerikanska soldater i regionen stiga till 10.000.
Pentagon uppger att syftet är att stärka "USA:s förmåga att upptäcka, övervaka och stoppa olagliga aktiviteter”.
Internationella bedömare varnar dock för att styrkeuppbyggnaden går långt utöver vad som krävs för normala insatser mot narkotikasmuggling och kan vara ett förspel till försök att destabilisera eller invadera Venezuela, i syfte att införa en regering som åter privatiserar landets naturresurser.
Tidigare har USA försökt installera politikern Juan Guaidó som landets nya president genom en militärkupp. Guaidó har lovat att genast överlåta oljereserverna till amerikanska bolag men trots det har militärkuppen dragit ut på tiden, efter ett inledande misslyckat försök 2019.
Samtidigt har det i USA funnits ett motstånd mot militärkupper efter installationen av Augusto Pinochet i Chile på 1970-talet, som blev en blodig historia och delvis skämde ut supermakten internationellt.
Att USA nu ändå förbereder att gå in med marktrupper kan vara ett resultat av dollarns utsatthet. Man måste helt enkelt ingripa mot länder som försöker frigöra sig från dollarn och motverka avdollarisering där man kan.
USA har också ett bra läge för att inleda ett olagligt anfallskrig eftersom Ryssland, som stöder den sittande regeringen i Caracas, har fullt upp med sitt eget olagliga anfallskrig i Ukraina. Kriget i Ukraina kan också väntas mildra kritiken från Europa, som protesterade kraftigt mot installationen av Pinochet och den påföljande tortyren och massavrättningarna.
Trump uppgav den 15 oktober att han godkänt CIA-operationer i Venezuela och överväger att gå in med marktrupper.
– Vi har nästan helt stoppat [narkotikasmugglingen] till sjöss. Nu ska vi stoppa det på land, sade han i Vita huset.
Enligt Caracas har amerikanska styrkor sedan april attackerat flera venezuelanska fartyg och dödat minst 43 personer. Regeringen har svarat med att utlysa nationellt undantagstillstånd, stärka försvaret och mobilisera milisen mot vad man beskriver som Washingtons ”oprovocerade militära aggression”.
