– De är välutbildare, de har förvärvsarbete. De som har betyg har väldigt bra betyg men också väldigt hög psykisk ohälsa. Av de tre miljöerna är det de som har mest psykisk ohälsa, säger Amir Rostami, docent i kriminologi, till SVT.
Han en av tre forskare bakom en ny studie från Institutet för framtidsstudier om kvinnor inom politiska extremistmiljöer.
Enligt rapporten utgör ungefär kvinnor ungefär 15 procent av de aktiva i vänster-, högerextremist och islamistmiljöer i Sverige.
I just den vänsterextrema miljön är kvinnorna särskilt aktiva när det gäller att begå brott.
– I vänsterextremismen verkar det väldigt jämställt. Inom islamismen finns kvinnorna med också – men de har inte samma centrala roll, säger Amir Rostami.
Inom islamistmiljön har kvinnorna istället väldigt låg anknytning till samhället.
– De har väldigt hög arbetslöshet och väldigt lågt förvärvsarbete. De har väldigt högt ekonomiskt bistånd. Ungefär 40 procent har erhållit ekonomiskt bistånd. De är väldigt lågutbildade. Drygt 30 procent har endast grundskola och de har låga betyg, säger Amir Rostami till SVT.