Studien, ICILS, har genomförts i totalt 34 länder och det är första gången Sverige deltar. Elever i Sverige presterar på samma nivå som genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna.
– Även om svenska elever använder digitala verktyg i stor utsträckning, både i skolan och på fritiden, så visar ICILS att de inte per automatik får väl utvecklade digitala färdigheter. Det är inte unikt för Sverige, men av stor betydelse för samhället. Det handlar om färdigheter som är en förutsättning för att kunna delta i skola, arbetsliv och som aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket, i ett uttalande.
Majoriteten av eleverna i Sverige presterar på eller över en grundläggande nivå, enligt den skala som används i studien. Samtidigt är det, liksom i övriga deltagande länder, många elever som anses ha en låg "digital kompetens". Fyra av tio elever saknar förmåga att värdera informationens trovärdighet, relevans och användbarhet. Dessutom är dessa elever mindre självständiga när de använder dator och programvara, och behöver tydliga instruktioner.
För problemlösning med hjälp av programmering når en tredjedel av eleverna inte upp till en nivå där de utan stegvisa instruktioner och tydligt visuellt stöd kan lösa uppgifter. Samtidigt presterar omkring en tiondel av eleverna i Sverige på den allra högsta nivån, vilket även är fallet i övriga Norden.
– Det är oroväckande att en stor andel elever, och det gäller även i andra länder, saknar tillräckliga kunskaper i exempelvis källmedvetenhet och ansvarsfull användning av digitala verktyg. Det är viktigt att eleverna får kunskap i att använda verktygen på ett ändamålsenligt sätt i skolan, säger Anna Castberg.
