Tianwen-1 (vars namn betyder ungefär ”frågor till himlen”) sändes i somras upp från Hainan, i södra Kina. Inte förrän farkosten var redo för uppsändning stod det klart för omvärlden vilken dag den skulle påbörja sin färd mot planeten Mars. Informationen hade Kina hållit hemlig, men tidigt på morgonen den 23 juli genomfördes en lyckad uppsändning och farkosten kunde påbörja sin resa ut i rymden.
Farkostens uppdrag på Mars är att utföra mätningar av planetens klimat och "jonosfären", det lager av elektriskt laddade partiklar som omger Mars. Sonden som ska ligga i omloppsbana runt Mars är fullpackad med kameror, instrument för att mäta magnetfält och olika partikelanalysatorer. Den fungerar också som en kontaktstation för den rover som senare ska placeras på Mars yta.
Rovern, som ännu inte har fått något namn, är ungefär lika stor som en mindre bil. Den har med sig en markgenomträngande radar som ska utforska den underjordiska strukturen på Mars och söka efter vattenavlagringar under marken.
Kina har nyligen testat radartekniken på månen, på sin senaste Yutu-2-rover, och där kunnat identifiera separata lager vattenis upp till 40 meter under ytan. Med den markgenomträngande radarn väntas de riktigt spännande upptäckterna, men för att sökningen ska kunna genomföras krävs en lyckad landning på Mars yta, vilket är en minst sagt komplicerad manöver.
Den kinesiska nationella rymdadministrationen har uppgett att rovern ska landa i en region på Mars som kallas Utopia Planitia. Det väntas ske i maj i år. Innan dess ska sonden kartlägga och identifiera den exakta platsen där rovern har bäst förutsättningar för att kunna landa.
Hittills ser siffrorna från tidigare Mars-missioner rätt dystra ut. Av 49 uppdrag som genomförts fram till december 2020, har endast ett 20-tal varit framgångsrika. 2016 kraschade den europeiska rymdorganisationens Marsutforskare Schiaparelli på ytan. Och det kommande uppdraget ExoMars som ESA och ryska Roscosmos står bakom, har man nyligen tvingats skjuta upp till 2022 på grund av en rad tekniska problem.
Tianwen-1, som ska utforska Mars, är bara en del av Kinas stora investeringar i rymden. Landet har lagt stora summor på ett ambitiöst rymdprogram, men exakt hur stora summor det rör sig om är inte känt. Kinas långtgående planer på att utforska Mars är man dock inte ensam om. Under gårdagen nådde Förenade Arabemiratens första sond ”Al Amal”, även kallad ”Hope”, fram till sin omloppsbana runt Mars. Och bara kort efter att den kinesiska farkosten Tianwen-1 anlänt, väntas USA:s rover Perseverance nå planeten, den 18 februari. En del menar att vi är mitt inne i en ny rymdkapplöpning, den här gången med siktet inställt på Mars.
För Kina står mycket på spel. Utvecklingen av de stora rymdsatsningarna är fortfarande till stor del regeringsfinansierad och militärledd. Enligt US-China Economic and Security Review Commission, en kongresskommission från den amerikanska regeringen, ser Kina rymden som ”ett verktyg för geopolitisk och diplomatisk konkurrens". Det finns med andra ord stora politiska drivkrafter bakom satsningarna, där USA pekas ut som en motspelare.
Kina har redan antagit flera femårsplaner för sina rymdaktiviteter och planerar en rad kommande uppdrag: däribland en ny rymdstation, inhämtning av prover från Mars och ett utforskande uppdrag av planeten Jupiter.
I Tianwen-1:s uppdrag ingår en hel del tekniktester för att ta reda på vad som krävs för ett framtida uppdrag där Kina ska samla in stenar och damm från Mars och hämta hem dem till jorden. Ett sådant uppdrag planerar Kina att genomföra före 2030.
