Tyskland har ändrat sin grundlag för att möjliggöra ett rustningspaket på 500 miljarder euro, samt tillkännagett 3 miljarder i nytt stöd till Ukraina.
Men i övrigt har EU:s försök att kompensera för USA:s minskade stöd till Kiev gått trögt, och det ser i nuläget ut att kunna genomföras främst i lydiga och ekonomiskt stabila länder – som Sverige.
Det skriver Rysslandskännaren och analytikern Stefan Lindgren i en text på Nyhetsbanken.
Ett förslag från EU:s utrikeschef Kaja Kallas om 40 miljarder dollar i stöd fick inget gehör i EU. Ett nedbantat alternativ på 5,4 miljarder euro för "akut ammunition" till Ukraina strandade också vid toppmötet i Bryssel.
Ursula von der Leyens mål om 800 miljarder euro i försvarsutgifter och 150 miljarder i lån är osäkra.
Hon lovar budgetundantag för länder som höjer försvarsutgifterna, trots att många redan bryter mot EU:s budgetregler.
Frankrike och Italien har skulder på över 100 procent av BNP och underskott långt över EU:s gräns. Macrons löfte om fortsatt stöd till Ukraina fick franska statsobligationer att falla. S&P sänkte landets kreditutsikter till "negativ".
Tysk industri pressas nu av höga energipriser och hoppas nu på försvarssatsningar. Men rustningsproduktionen har inte ökat i takt med de skenande priserna – priset på 155 mm-granater har sexdubblats sedan 2022.
– Europa kunde tidigare tillverka en miljon granater per år. Till 2026 kan vi nå två miljoner, säger Gaspard Schnitzler vid den franska tankesmedjan IRIS.
Men kritiker menar att militärindustrins intressen styr utvecklingen. Ett förslag om extra barnbidrag fimpades direkt av SD – medan pengar till krig prioriteras, påpekar Stefan Lindgren.
