I början av juli sade Migrationsdomstolen i Malmö att den så kallade gymnasielagen, som medger uppehållstillstånd till afghanska män för studier på gymnasial nivå, inte får tillämpas.
Samma besked har sedan kommit från andra.
Men i slutet av förra veckan kom helt andra domar från Malmö och Luleå, som gav grönt ljus till lagen.
– Vi har funnit att det inte finns något absolut förbud i EU-rätten mot att man i nationella regler får göra undantag från kravet att identiteten ska vara styrkt, sade Ulrika Geijer, chefsrådman vid förvaltningsrätten i Malmö, till SvD i fredags.
Därför väljer idag Migrationsdomstolen i Göteborg en ny väg.
I lagbestämmelsen återfinns alltså ett lägre beviskrav för identitet än vad som normalt får anses gälla på migrationsrättens område. Det är den som det tvistas om.
"Sedan lagen trädde i kraft har frågan om det sänkta beviskravet står i överensstämmelse med såväl EU-rätten som svensk grundlag (regeringsformen) behandlats och bedömts på olika sätt mellan och inom migrationsdomstolarna i Malmö, Stockholm och Luleå. Bestämmelsen kan komma att tillämpas vid uppehållstillståndsprövningen i en mycket stor mängd öppna mål i migrationsdomstolarna", skriver Migrationsdomstolen i Göteborg.
Med hänsyn till det "oklara rättsläget" har domstolen därför beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
Den fråga som migrationsdomstolen begär svar på är om det sänkta beviskravet verkligen är förenligt med EU-rätten.