Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg var vid pressträffen flankerad av Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu.

– Turkiet är en högt värderad allierad, sade Stoltenberg.

– Vi är djupt oroade över de eskalerande fientligheterna. Alla sidor måste omedelbart sluta kriga och hitta en väg framåt till en fredlig lösning. Jag förväntar mig att Turkiet använder sitt betydande inflytande för att lugna ned spänningarna.

Turkiet och Azerbajdzjan är nära allierade. Båda länderna befolkas av turkiska folk, och den förre azerbajdzjanske presidenten Heydar Aliyev brukade beskriva de båda ländernas relation som "en nation, två stater". Både Turkiet och Azerbajdzjan är muslimska länder, men i Turkiet är de flesta sunnimuslimer, i Azerbajdzjan shiamuslimer. Armenien är ett kristet land.

Att få Nato:s välsignelse att agera i den pågående konflikten är precis vad Turkiet hoppats på. Çavuşoğlu anklagade vid pressträffen Armenien för attacker mot civila och för att begå krigsbrott.

– Det är ingenting nytt, sade han anklagande.

Nagorno-Karabakh är en omtvistad bergsregion som ligger i Azerbajdzjan, men vars befolkning till övervägande del består av armenier. Regionen styrs de facto av Republiken Artsach, som inte är internationellt erkänd och som backas upp av Armenien. De båda länderna har tidigare krigat om kontroll över Nagorno-Karabakh och Azerbajdzjan har bland annat genomfört pogromer, etnisk rensning och massmord riktade mot armenier i landet.

Medan Azerbajdzjan nu ser ut att få stöd från Nato, är Armenien istället nära militärt allierat med Ryssland. Ryssland betraktas i Armenien som en beskyddare av de kristna trosutövarna i regionen.