Naturkatastrofer kan få växtriket att blomstra

Publicerad 17 februari 2015 kl 08.28

Vetenskap. Minst fem stora naturkatastrofer har i grunden förändrat livets historia på jorden. Men de dramatiska händelserna har samtidigt varit förutsättningar för det liv som finns på jorden idag – och allra bäst har växterna klarat omvälvningarna. Det visar en ny studie som bygger på forskning av mer än 20.000 växtfossil.

Dela artikeln

I över 400 miljoner år har växter spelat en väsentlig roll i nästan alla landmiljöer på jordklotet. Under samma tid har jorden drabbats av dramatiska händelser som utrotat både djur- och växtarter och som kraftigt påverkat jordens ekosystem och biologiska mångfald.

Resultaten från en ny studie, som genomförts av forskare vid Göteborgs universitet, visar att naturkatastroferna drabbat växter mindre än djur. Det tyder på att växter i allmänhet har varit särskilt bra på att överleva och återhämta sig igenom tuffa perioder.

− I växtriket kan händelser som leder till massutdöende av arter samtidigt innebära en möjlighet till ny biologisk mångfald, säger studiens huvudförfattare Daniele Silvestro.

Mest slående var detta när en asteroid för cirka 66 miljoner år sedan slog ner utanför den mexikanska kusten och orsakade en enorm förödelse. Händelsen hade stor inverkan på livsmiljöerna på land och ledde till utrotning av alla dinosaurier utom fåglar – men överraskande nog hade händelsen bara begränsad effekt på växtmångfalden.

Några viktiga växtgrupper, till exempel ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar, förlorade en stor del av sin mångfald. Men istället fick blommande växter (angiospermer) ett uppsving och ökade kraftigt sin mångfald. Så asteroidnedslaget verkar ha bidragit till att blommande växter idag dominerar dagens globala mångfald framför alla andra växtgrupper.

− Naturkatastrofer betraktas ofta som en dålig sak, men de har varit avgörande för att förändra världen till hur vi känner den idag. Utan asteroidnedslaget är det troligt att dinosaurierna fortfarande skulle jaga runt på jorden, däggdjuren skulle varit små och gömt sig i grottor, och människor skulle aldrig ha utvecklats, säger Alexandre Antonelli, som lett forskningsstudien, i ett pressmeddelande.


Nyheter från förstasidan

Tysk vindkraft allt mindre effektiv – "blåser för lite i år"

Produktionen föll 18 procent sedan 2024. Nu föreslås satsningar för att motverka problemen med "opålitligt väder".0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Våldsamma upplopp efter brutal attack mot pensionär. Dådet har fått tusentals spanjorer att organisera sig – och kräva upprättelse.0 Plus

Mer från Vetenskap

Apmänniskan Lucy får ansiktslyft – så såg hon ut

Levde för 3,2 miljoner år sedan. . Ny 3D-rekonstruktion visar människans tidiga ursprung.0 

Kritiserade diagnosen utbrändhet går i graven

Unika svenska "sjukdomen" avskaffas.. Idag sjukskrivs 20.000 personer per år – nästan bara kvinnor – för "utmattningssyndrom".0 

KI-larmet: Fluorid i dricksvattnet gör barn dumma i huvudet

Gäller även vid låga halter, enligt nya svenska studien.. "Påverkar barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck."0 

Vetenskap

Okända gifter upptäckta i svenskars blod. SPA:er i höga nivåer – hos samtliga undersökta bloddonatorer.0 

Kultur

Björn Skifs har fått pannlobsdemens – avslutar karriären. Kliver av scenen efter över 60 år i rampljuset.0 

Världens mest protestantiska land. Kyrkan där vi dyrkar våra makthavare.0