Tidigare svenska satsningar har bland annat resulterat i minskad förskrivning av antibiotika både till människor och djur. Sett ur ett internationellt perspektiv har Sverige också låg förekomst av resistenta bakterier både inom sjukvården och inom djurhållningen.
Men även om Sverige ligger bra till internationellt sett finns det mycket kvar att göra.
– Nu är det viktigt att också ta miljöaspekten på allvar. Konsekvenserna av antibiotikaresistensen är störst för hälso- och sjukvården, men detta är en fråga för hela samhället, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Resistenta bakterier följer med människor, djur och livsmedel när de rör sig över gränser. Handlingsplanen lyfter därför fram betydelsen av internationella satsningar.
– Antibiotikaresistens är en global utmaning och att driva frågan internationellt är en förutsättning för att vi ska kunna behålla vårt goda läge och även förbättra det. Det är också viktigt att öka kunskapen om resistensutvecklingen och kommunicera den i hela samhället, säger Leif Denneberg, generaldirektör på Jordbruksverket.
Den handlingsplan som nu har lämnats till regeringen kommer att vara ett viktigt inslag i arbetet med den svenska övergripande strategi mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner som regeringen ska ta fram senare under året.
